Någonting bubblar mellan ytorna

Mellan ytorna - hennes och min - bubblar det.
Vågar nästan inte ta i det än. Vågar inte berätta om något jag inte riktigt kommer underfund med...
Men än så länge positivt... Och jag som var så rädd (är fortfarande, men dock)

Familjen Tejp har det värre...

Har varit ute nästan hela dan. Stockholm har bjudit på riktigt riktig försommar. Latte och plommon i solen på en brygga. I brist (en stor och svår och plågsam brist) på en klippa vid havet har jag hängt vid Karlbergskanalen...
Längtar efter friluft där man inte känner sig som ett zoo-djur utplacerat i en "naturtrogen miljö" tillsammans med en massa artfränder. Längtar till en egen klippa med ingen så långt man ser och bara ljudet av hav. Inga pendeltåg, avgaser, barnskrika, pundare. Bara jag (och förhoppningsvis hon...)

Ojdå-dagen

Såhär skriver Bodil idag:

"Jag har fortfarande inte vant mig vid att jag är smal, en gång tjock alltid tjock.
Det finns forskning om det också.
Personer som en gång varit tjocka - när de ombeds teckna en bild av sig själva tecknar de ofelbart en tjockis.
Det är den inre sanningen som kommer fram. Det obegripliga med att man kommer i sina små jeans."

Jag identifierar mig. Äter päron för att inte kasta i mig allt ickekamoflerat socker jag kommer över...

Idag gick jag hela vägen till Gamla Stan, bara för att måsta vända. Jag hade glömt både plånboken och mig själv.
Hämtade båda och fick en extra matig sallad som tröst av den fina norskan på mitt favvohäng när jag kom tillbaka.
Sen satt jag där i tre timmar och värkte fram cirka tio meningar. Dålig produktivitet...

Imorgon kan vara en viktig dag.

Förföljd

Konstig dag idag.
Började med kaffe och textläsning (en del surfa också...) på Kungsholmens bibliotek med Tomas. Bra grej!
Sen åt vi lunch på "Stockholms äldsta café". Bra grej!
Sen satte jag mig på biblioteket igen och stickade lite. Fortfarande bra grej...

Nu till en mycket dålig grej. Jag blev FÖRFÖLJD av en galen man inne på biblioteket. Han sätter sig mittemot mig när jag stickar. Efter ungefär en halvtimme upptäcker jag att det enda han sysselsätter sig med är att glo på mig. Blir lite skvätten och samlar mina pinaler för att gå någon annanstans i byggnaden och klä på mig. Han efter. Jag letar reda på ett litet skrymsle med lånedatorer. Han efter, sätter sig på en stol och glor på mig. Jag går ut till biblotekariedisken och gör mig beredd att gömma mig under den (eller dylikt) Han efter. Till sist vänder jag mig till honom och nästan skrek:
- Kan du snälla sluta följa efter mig!?!
Vad svarar han?
- Jo.
Jag springer ut därifrån. Hundranitti i puls. Ner i tunnelbanan. HJÄLP!!

Kvällen mycket bättre. Gick hem till fina underbara kloka lugn trygga A och G. A var hemma. Vi pratade om livet. Mycket bra prat med en härlig hund på höften hela tiden. Det viktiga i livet måste vara livet, kärleken och döden. Så är det ju.
Ja, jag ska bli präst.

Och en annan sak... Jag är inte helt obesvarat kär längre...

Kungsholmens bibliotek 13:00

Eftersom det går lite ... sådär ... med att skriva på romanen tänkte jag att det kunde vara läge för att litet blogginlägg.
Det var ju inte direkt igår (nixpix, det var i tisdags...)

Imorgon ska jag och två andra från min skola ha uppläsning på just precis det här biblioteket klockan 15:00. Extra kul grej, eftersom det här är mitt skrivhäng. Poofie gjorde en jättesnygg tröja till mig förra julen, med citat från en av dikterna jag ska läsa imorgon. Undrar just om jag ska ha den på mig. Lite sådär härligt självcentrerat....

Sitter alltså egentligen här för att vara en duktig författare. Har knåpat ihop c:a två sidor. Men då var det 1,5 radavstånd. Eva är skitkrånglig med mig för tillfället. Fattar inte att hon alltid ska vara så jäkla besvärlig. Ingen av de andra är ens i närheten av att trilskas som hon...

Nåväl. På't igen... Som pappa brukar säga.

Liten Gallupundersökning: Alla som tycker att jag ska bli präst lämnar ett positivt nedslag i kommentarerna. BITTE!

Andra saker som också hände idag

Hade ett jättefint, fnissigt och lite smågalet textsamtal med brudarna på Jakan. :D
Följde med Anna och glodde på henne när hon åt sojakorv (en liten tisdagstradition vi har börjat med)
Satte nåt slags nytt omvänt hastighetsrekord för sträckan Medborgarplatsen - Gamla Stan.
Drack galna mängder ingefärste med galna mängder honung i. Detta kommer att fortsätta även resterande tisdagstimmar.
Tyckte synd om mig själv för att jag hade ont i halsen. Även detta är en fortgående syssla.

För Tomas skull

Tomas.
Tomas & Jag.
Tomas & Jag på Mineur.

lajlajlaj solksen och sång

NEJ!! säger jag! Jag säger nix med stort X! Jag är inte ett dugg väderpåverkad. jag fånler inte åt 20 grader i solen och bararmat precis i början av april. Nejdå! Inte en chans!

:D

Bara tre arbetsdagar kvar. And counting. Synd bara att man ska behöva sakna en massa mysiga kollegor.

Och familjen tejp har fler vedermödor än vad som går att räkna...

På grund av hjärnstagnation

Familjen tejp Måste älskas!

Il y a longstemps que je t'aime, jamais je ne t'oublierai

Det var fint att gå på bio ensam igår. Först såg det ut som om jag skulle bli verkligen - ensam. Ingen annan kom till Grand, så de stängde dörren om mig och filmen rullade igång. Sen - precis i förtexterna - kom ett sånt där äckligt förälskat par och satte sig några rader framför. Men det är en parentes.
Såg filmen "Jag har älskat dig så länge" - eller på franska: "Il y longtemps que je t'aime". Den var mycket bra. Smärtsam, finstämd, och också lite snäll på sitt sätt. Har haft den gamla fina franska barnvisan A la claire fontaine - som citeras i rubriken - ända sedan dess, eftersom den har en framträdande roll - med underliggande betydelse - i filmen.
Satt med benen i stolen bredvid och åt en glass jag hade smugglat in. Fin kväll! Och bara för att de var i Frankrike kan jag osökt att tänka på Bodil.

Så har det kommit ett nytt nummer av "Vi läser". Pepp på det!

Och imorgon är det verkligen lördag. Har jättesvårt att bestämma mig för vad jag ska läsa, men jag tänker att det ger sig. Haha, om än kanske inte förrän jag står där framför människorna och måste läsa något...

Japp! Man har gått och skaffat sig epitet.

Snart är det lördag och då är det alltså dags!

Tänk att jag kallas för "poet" på en officiell litterär hemsida! Jag har sugit på det hela veckan och jag tror jag fortsätter med det. Det smakar ganska bra nämligen.

Funderar på att ensamgå på bio ikväll. Vill se "Jag har älskat dig så länge" och är ganska osäker på att jag får med mig nån dit. Sen kan det vara lite trevligt att kulturumgås med sig själv också.
För att ladda upp inför eventuell kultur har jag inmundigat regressions/skogsarbetarmat ackompanjerad av standardmjölk. Bruna bönor is the shit! (Vilket ju var roligt av mig - insåg jag - eftersom det ser ut som skit och man blir pruttig av det...)

Har en finne på pannan som jag måste sluta pilla sönder. Annars är allt nästan som det borde och jag har (hör och häpna, trumpeter och fanfarer!!) äntligen fått oktober månads OB-tillägg.

Peace out!

Bodil är ett mysägg

"Mitt första liv ska komma ut i Polen, jag har fått mina författarexemplar.
Den polska boken är nästan hundra sidor tjockare än den svenska, jag undrar vad det står i den som gjort den så tjock."

Det faktum att jag hatar klubbar utesluter inte att jag gillar lite ludd runt hjärnan ibland. Sitter just nu med kvalitetsludd ála Old Pulteney Single Malt Scotch Whisky. Bra skit!

S säger att hon kom på Marie Leveau,(kolla, kunde inte ens stava det rätt i söndags) vilket ju på sitt sätt är sant (i alla fall rörande lördagsnattens aktiviteter). Men hon öppnade inte stället i sig, så hon undkommer straff...

Sitter och lyssnar på mig själv... Haha, narcissist!

Bra eftermiddag med Omas på Mineur. Fick fint sällskap, god sallad och det jag skulle gjort.
ÄLSKAR min nya danska karaktär. Hon är ett unikum.

Bakissöndag

Ja, här sitter man på golvet och bakis. Onödig fylla dessutom. Vem i universum kom på uteliv? Rätelse: Vem kom på Marie Laveau? Den människan förtjärnar ett straff. Pröjsa hundrafemti spänn bara för att få komma på varför jag slutade hänga på klubbar vid arton års ålder. Dvs, strax innan jag började.
Ojoj, livet från sin bästa sida.

Men snart är det lördag igen!

Stockholm

Jag ser inte Stockholm förrän jag måste visa upp det för någon annan.
Syster och Bror är här. Och jag visar och visar. Och jag tycker om staden igen. Plötsligt minns jag vad de var jag tyckte om förut och nu igen.
Det finns stämningar...

O-stämning dock på Bang-festen. Jag är ledsen i djupet av mitt grupptillhörighetshjärta, men det finns saker jag inte förstår - eller orkar med. Det finns nivåer av kulturprettighet. Och detta kommer från ett av de värre kulturprettona.

Vi har fikat mycket i helgen. MYCK-HETT! Mu-hu-cho!! Massa! Många gånger. Jag och Jimmy har fått nya smeknamn. Jag är fikamongot, han är kaffemongot.

Godnatt från fikamongot.

Snö är livskvalitet

Åkt pulka idag. Många gånger upp och ner för Björners backar. Imorgon kommer den obligatoriska invaliditeten som alltid infaller efter rörelse.

Nu sitter jag och jäser med caneloni, rödvin, glass, chips, kanelbulle och varm choklad halvvägs upp i halsen. Melodifestivalen pågår. Heja Malena Ernman! Tjoho för operarock och galen scenshow!

Bodil Malmsten har en höna i Dominikanska republiken döpt efter sig. Nu även en rosa I-pod i Härnösand. Var bara tvungen, trots att Jimmy hellre sett att jag kallat den Grisen. Men det går ju faktiskt inte an att sno namnet av Kakans virtuella husdjur hur som helst.

Och jag kommer att få hjälp med danskan!! Redan på måndag. Överlycka!

Hjälp! Jag är en prylnörd...

Såhär är det. Jag har köpt mig en liten rosa ipod och jag är löjligt förtjust i den. Det är en otroligt designnördigt prylig pryl som dessutom är ROSA!! Vem är den här människan som går runt och kallar sig för Louisa?

Som ni märker skriver jag just nu på mitt skönlitterära projekt

Hälsade på Poofie på floristskolan. Tvingade henne att göra en bukett med blommor som jag valde. Den blev mäkta vacker. Den skulle dock inte ha överlevt i en vas tydligen. Blanda tulpaner och rosor är tydligen ett nix. Något med vattentemperaturer...

Kan vara färdig med ytterligare ett avsnitt. Är bara rädd för att alla avsnitt är likadana. Så just nu är jag inte ens nöjd med mig själv. Känner mig bara väldigt obegåvad och enkelspårig. Fjärtskrivdag! Stånk och stön!! Oh why? Oh why?

PENGAR!! Den tråkigaste omständigheten i världen. Och jag blir bara blåst och blåst på dem. Av många människor, på många olika sätt. Av jobbet till exempel. Mestadels av jobbet - och nu snackar vi tusenlappar...
Jag kanske också ska börja med bakvända Robin Hoodmetoder. Vad sägs? Någon som känner för att ge mig oskäligt mycket pengar/utföra tjänster åt mig gratis?

Publicering

Återkommer om vad som ska publiceras när och hur när detta är lite mer officiellt... Haha! Allt detta är endast ett PR-trick för att få fler kontinuerliga läsare till bloggen... :P

Har kommit på att jag inte pratar danska. Detta är ett litet problem. Jag har nämligen just uppfunnit en helt fantastisk karaktär. Bara det att jag har lite svårt att uttrycka mig på hennes modersmål...
Någon som känner en trevlig dansksvensk som kan tänkas ställa upp med översättningshjälp?

Jag är blondin igen... Eller brunett... Oklart...

Tar fram det bästa i Johansson

Sitter på underbara Sambiblioteket och har just plitat ett helt kapitel på romanen. Disciplin! En disciplin som endast drabbar mig på nämnda bibliotek.

Har ny hårfärg också.

Och jag ska bli PUBLICERAD!!

LALEH!!

Wow! Vilken otrolig Liveartist den tjejen är! Karismatisk, energisk, musikalisk (deluxe!) och med en enorm publikkontakt. Den glädje som stod runt henne ikväll under spelningen på Cirkus är helt omöjlig att fejka. Hon måste helt enkelt älska det hon gör. Och det måste vi i publiken älska henne för.
Sen är hon dessutom söt som sockrad sockervadd samtidigt som hon är vass som en spjutspets, eller en nål rakt i pupillen. Full med vässade kommentarer om hur verkligeheten ser ut, blandat med smäktande trallalalasånger om äkta kärlek.
Jag är tusan såld! Och jag hade - på sin höjd - förväntat mig en småtrevlig konsertupplevelse. Såg liksom mest fram emot att träffa N och hänga lite...

Bara en sak fattades... Precis bredvid mig stod ett sånt där läskigt förälskat par. Den längre tjejen stod bakom den andra, höll om midjan och snusade hår. De sjöng Call on me och tittade menande på varandra...
Jag hade hemskt gärna snusat hår ikväll.

Lördag som är en söndag

Kaffe och chips till frukost.
Kakan och jag tittar på gamla bilder och lyssnar på diverse.
Pyjamasen är på och persiennerna är nere.
Det är en dryg vecka kvar innan jag behöver gå till mitt vidriga jobb igen.

Det är söndag idag - I swear.

Bohemian Rhapsody

En låt med Queen. En sorts glass jag just satte i mig en tallrik med. Fy så gott! Hoppas att den även behagar lindra mensvärk.

Fick ledigt nästa vecka. Betyder: HÖGA KUSTEN HERE I COME!!
Och det ska bli så skönt att jag nästan inte vågar tänka på det. Och jag ska skriva så mycket som jag bara kan klämma ur mig, på det bästa skrivstället någonsin. Sambiblioteket i Härnösand. Det finns inget bibliotek som mäter sig med det. Så är det bara.

Blev jättelyft av mitt textsamtal idag. Fick höra att en passage i min text var "skitsexig" och sånt blir man ju inte direkt nedslagen av...

Stockholm börjar uppvisa tecken på någon slags vinter. Snö faller. Den ligger inte så länge... men den faller!

Ville skriva något djupt och filosofiskt idag. Orkar bara inte komma på något.

En viss person tog i mig idag och jag ville aldrig att hon skulle släppa. Två veckor innan jag får se hennes ögon igen. Lite av en depp. Hur ska jag få henne att förstå att hon längtar efter mig lika mycket som jag efter henne? Hur I say, hur?

Vi avhandlade Kicki & Lasse (som Strings & Stuff... haha) och alla var rörande överens. Konstig kvinnosyn, belamrat med blomsterspråk och blablabla men ändå bitvis rörande och engagerande.
Har bara tre sidor kvar i Till Mervas. Min kommentar: AJ!! Och det är fasiken inte ett dumt omdöme. Den, Elisabeth Rynell, bjuder jag på. Du har förtjänat den.

Nu tar jag och Tomas en promenad alldeles strax.

Laj laj laj och små fåglar

Imorse trampade mina chefer på mig med stålhätteskorna så att jag ägnade hela dagen åt att inte implodera av krossad värdighet/gå tillbaka in till dem och ställa skåp.

Ikväll var jag på bio med någon som bara tar sig längre och längre in i mitt stackars skolflickshjärta. Vissel vissel. Hon är så fin!! Varmt och luddigt.
Lyckades glömma hur trist världen behandlar mig, i flera timmar.

Kär och fjantig checking out for tonight...

Blog by request

Jag har fått vissa klagomål angående min brist på kändisskvaller i den här bloggen. Och för att visa att jag finns där för mina läsare tänker jag självklart bjuda på lite av den varan.
När jag och Kakan var på väg ut från lokalen, efter att ha sett FJK:s spelning på Big Ben, såg jag Robert Aschberg sitta och dricka en kall öl tillsammans med en kvinnlig bekantskap. De såg ut att vara inbegripna i någon sorts djup existensiell diskussion.
Vidare vet jag med säkerhet att Calle Norlén befann sig på S:t Eriksplans T-banestation igår kväll vid c:a 19:45. Det kan ha varit Odenplan också - för den som antecknar.
Sist men inte mninst såg jag en rad look alikes till olika kvinnliga skådespelerskor efter varandra i måndags. Lena Endre, Marie Rickardsson, Gunill Röör. Lägg märke till att ingen av dem var den de såg ut att vara.
Daniel Breitholtz (stavning?) handlade i min kassa en gång och Lars Ohly syns till i butiken titt som tätt. Men det största är ändå när Johanna Nilssons skådades av undertecknad vid uttagsautomaten mitt emot kundtjänst.

Ska gå på bio med en människa som börjar på en viss bokstav inom en snar framtid. Jag hoppas på det bästa men vet också att vissa saker står ivägen för lyckan.
Nu ska jag titta på amerikansk romatisk komedi för att komma i rätta stämningen...

A case of love

Jag är lite beroende av att lyssna på A case of you med k.d lang (om nu någon missat det). Jag är lite beroende av att vara i samma rum som en viss tjej också.
I've got a bad case of love.

Hittade ett jättefint eko-café idag. Äntligen har jag hittat ett häng i den här stan att verkligen längta tillbaka till. Jag är kanske lite kär i Stockholm. Jag är bara inte kär i mina omständigheter, mitt rum, mitt jobb och min obeslutsamma framtid. Stockholm är som den där personen man träffar någon gång och säger till: "Det kanske hade kunnat bli du och jag, om vi träffats under andra omständigheter"

Ser i Poofies bilddagbok att Härnösand är insnöat och drömvitt. Det avundas jag. Jag vill packa in mig själv i lager på lager på lager och sjunka ner i pudrig snö. Ligga där och titta på stjärnor.

De små njutningarna.
En smörgås med marmelad. Grädde på den varma chokladen. Ligga i tystnad och titta på himlen. Trycka en väns hand när man går gatan fram.

Och ändå kan jag inte låta bli att längta efter något större. Vad gör det mig till?

Marmelad

Det är något visst med att ha en låda full av rena underkläder. Det är något visst med att ha på sig alldeles rena trosor. Det är något visst att lägga sig i tvättmedelssträva sängkläder. Det är något visst att lyssna på k.d. langs version av Case of you.
Det är något visst med en marmeladsmörgås. Jag trodde aldrig att jag skulle börja äta marmelad. Men nu gör jag det med en sån där liten farbrornjutning. Marmelad är ju enastående!

Igår när jag kom hem från Tomas mitt i natten stod det en kvinna i basker och tittade upp på Filadelfiakyrkans fasad. Hon stod blickstilla. Länge. Och tittade, tittade. När jag gick in på min gård stos hon fortfarande kvar. Klockan var halv ett. Vad väntade hon på? Filadelfiakyrkan som för tillfället har prytt sin fasad med ljuset från lila spotar och - likaledes lila - banderoller med texten "Testa Jesus i 100 dagar"
Testa Jesus i hundra dagar. Eller stå framför fasaden och vänta på ett tecken. Du kan också gå hem och ta en marmeladsmörgås och en kopp te...

Har just läst ut Kicki & Lasse. När jag hade glömt bort min bild av Peter Kihlgård som pompös författartyp gillade jag boken bitvis. Det var inte bortkastad tid att läsa den. Nu längtar jag efter att få läsa The sorrows of an american av Siri Hustvedt. Men det får vänta. Jag har faktiskt lovat mig själv att läsa alla böcker på skolans litteraturlista den här terminen. Så det så! Har precis börjat läsa Till Mervas av Elisabeth Rynell. Det ser lovande ut. Och är den ens i närheten av Hohaj så...

Minns marmeladen - en underskattad njutning

Kör ihop sig

Det är det här med att tvätta. När i hela fridens namn ska man egentligen hinna med det? Och varför är tvättider så oproportionerligt långa? De kunde väl ha gjort dem kortare, och så kunde man ha fått boka två?

Det är så jäkla körigt just nu bara, och aldrig får man vara ifred och styra upp saker. Det är bara jobba/plugga/jobba/stressa/fixa/dona/jobba/jobba/jobba.
Det funkar ganska dåligt det här.

Dagens Bodil

Läs inlägget Arv och miljö! Det säger allt om mitt dagliga tänk kring livets blivande.

K.D Lang

Goddag! Jag har köpt mig en skiva. K.D Lang - Hymns of the 49th parallel. Ja!!

Sen har jag varit i skolan och kommit på att jag får en liten liten separationsångest varje tisdag när jag måste åka därifrån. Det hänger ganska intimt samman med en viss person. En viss underbar, fin, härlig person som blixtrar med ögonen.

Köpte lite små fyllepresanger till en Kaka idag...
Imorgon ska jag sova där och vi ska ha det fint tillsammans.

Min kropp är slut, men jag är ändå mer nöjd än vad man borde kunna förvänta sig...

Förresten ska jag gå på bio på tisdag. You do the maths.

Ventialtionsljud och ludd mellan tårna

Så längesen jag satte min fot här på bloggen... Livet har varit i vägen - har delat ut sina törnar till höger och vänster. Inget bromsar kreativiteten som lite plötslig bostadslöshet.
Nu är jag med bostad igen. Betalar mer än vad som någonsin kan vara rimligt för ett litet rum i en lägenhet. Rummet har dessutom baksug i ventilationen. Betyder: Tinnitus släng dig i väggen! Vem har inte drömt om att ligga i oljudet från den värsta sortens susochduskylskåp? Nämnde jag sprickan i väggen och TV:n utan kanaler?
Tusen anledningar till att bli hembygdsromantiker. Det är också vad jag sysslar med lite till vardags. Tänk att bo i en stad där man kan få ett boende med riktigt kök för en rimlig penning inom rimlig tid. Den du!

Läser för närvarande Michael Cunninghams debutroman Ett hem vid världens ände. Den är suberb. Jag längtar till dess jag läst ut den... för då får jag se filmen! Hoppas de filmatiserat den lika bra som de gjorde Timmarna.

Har skrivit en sexscen idag.

Och så har jag fått sitta och prata om livets betänkligheter i ett kök inte alldeles långt från Odenplan. Det var precis vad själen behövde. Det, lite TV och en hund som lutade sin keliga kropp mot benet. Tack gode gud för varma människor och vrår!

Vad man vill ha i december

Vita takåsar.
Adventsstjärnor i varje fönster.
Glögg.
Pepparkakor.
En hund i sängen.
Ledigt från jobbet.
Stjärnklart.
En stund bort från Stockholm.

Få saker är vackrare än Härnösand en decemberkväll när snön ligger packad och knarrar under skorna.

Jag är nästa Augustpristagare!

Vad en god natts sömn, Johanna Nilssons senaste bok, en fullständigt vansinnig promenad i regnet, och en riktigt god sallad kan göra!
Jag har lossnat med romanen idag. Tror jag. Bitvis. Jag känner mig faktiskt lite nöjd med de fyra sidor som blivit och har ÄNTLIGEN bestämt mig i perspektivfrågan. Och jag älskar verkligen mina underbara karaktärer. De är såriga på ett så sprött sätt. De är så vidöppna och så känsliga. De betraktar. Sonja och Eva - mina gull. Dagens gull. Sara och Amanda får vara gull en annan vecka.

Tjoho!! Såhär har jag inte känt inför den här texten sen... augusti (?).
Tralala! Fallerej! Tjolahopp! Tjolahej!

Ska för övrigt komma med ett mer ingående tyckande om Johanna Nilssons "SOS från mänskligheten" när den är färdigläst. För den har vissa problem. Men... hon kommer undan med en hela del språkliga tråkigheter. För hon älskar också sina karaktärer - och det märks.

Godmorgon världen!

Min lägenhet stinker bacon.
Det är för att jag steg upp för sådär en timme sedan - lagom till lunch alltså.
Lunch på morgonen betyder brunch.
Brunch ála Louisa innebär. Knaperstekt bacon, smörgeggstekta aubergineskivor, keso, äppeljos, sallad på olika salladssorter, körsbärstomater och paprika.
Jag är och förblir ett kulinariskt geni.
Nu ska jag göra stan osäker i mina knästrumpor.

Det ligger som en flottdimma här inne.
Får man högt kolesterol av att andas in fett?

Kunder

Idag har sensationellt många kunder varit elaka mot mig.
Och vissa dagar är det liksom inte psykologiskt läge för det.
Nästa gång jag får ta skit från travmannen kanske jag blir tvungen att ge skit tillbaka.
Ha!

Bestämde mig för att promenixa halva vägen till jobbet.
Det gjorde jag också - trots regn och rusk.
Kände mig lite duktig sen.

Watch out travmannen. Imorgon är en ny dag...

Jobbfritt

Tvätta
Dammsuga
Dega
Doktorn kan komma
Skära gurka
Diska
Brygga kaffe
Mysa i kusinkoftan

G var här och fikade. Mycket varmt och mysigt. Få skratta och förlora sig i samtal och hålla i en hand som är mycket varmare än min egen. Jag är verkligen begåvad med iskalla extremiteter.

Lyssnar på Christer Jonasson hela tiden just nu. Hans soloplatta är det enda mina öron vill ha. Så sprödvackert och så bra för insidan. Tack Christer för den!

Längtar till skogen och efter snön.

Om jag inte är på jobbet kan ni ge er den på att de ringer mig istället. Bara för att jag ska minnas vilka som äger mig. Att ha ett jobb är att vara ägd. Så krasst är det med verkligheten.

Skulle ha varit vinkväll ikväll. Men jag är inte den enda som är ägd... Funderar på att smygöppna min julglögg och kura soffan istället.

Förälskelser

En av mina ständiga förälskelser är, och förblir, Lena Endre. Människan är en enastående skådespelerska som dessutom är sinnessjukt vacker på ett karaktärsfullt sätt. Och som om det inte skulle räcka verkar hon sitta inne på vettiga åsikter också. Sen inbillar jag mig att hon därtill är trevlig.
Förälskelsen sattes igång när jag gick i nian - och såg henne i Dramatens uppsättning av Brechts Den goda människan i Sezuan"- och blommade upp igen för fullt i morse när jag läste en intervju med henne i Situatuon Sthlm. Köp tidningen och läs den intervjun nyss!

Sen har vi det där med förälskelse i sin egen text. Har märkt att jag alltid är som mest och intensivast kär i de senaste orden. Den färskaste dikten är den vackraste jag någonsin skrivit och alla andra bleknar svårartat i jämförelse. Jobbig grej när jag nu försöker sätta ihop en samling. För alla dikter är för tillfället ruttna. Alla utom min replikdikt till en viss Lugn...

Jag får ha några av de gamla dikterna att uttala sig klokt i en tidning, så att de får ny luft i mitt hjärta...

Absolut rekreation

Jag var mordiskt trött när jag satte mig på pendeln från Jakobsberg igår. Pendeln som blev röda linjen, som blev buss 204, som tog mig till min fristad på Lidingö.
Och så hade vi kvalitetsrep. Och när Strings & Stuff har kvalitetsrep släpper det mesta. Ingen mer jobbiritation, ingen mer småledsenhet, ingen mer kropp som tror att den ska gå i bitar. För det är absolut rekreation att få vara med mina bandisar, att få sjunga ursprungssvängig bluegrass och få te i muggar stora som soppskålar.
Sen råkade vi vara i pik med skruv igår också. Tunggung, tillbakalutad mjukgrass och bara allmänt kanonmusicerande.
Om ingen utnämner oss till Polarpristagare snart så är världen skev...

Sen har jag jobbat på stormarknad.
Idag har jag:
- Tappat en bakelse i golvet
- Tagit skit från mannen som tror att han äger mig (och hela stormarknaden för den delen) eftersom han är så bra på trav
- Spexat med en långhårig kille som nyss varit i Indien
- Dansat balett på lagret
- Trallat på "You are my sunshine" hela dagen

Kakan var här och vi stekte blodpudding. Så nu har vi försäkrat oss om att inte få järnbrist. Dessutom har hon diskat min disk och jag lärt henne hur man gör potatismos. Imorgon är min lediga dag och tvättstugan råkade (hör och häpna!) vara ledig...

"Var snäll mot dig själv"

Idag var jag på vårdcentralen och blev tömd på merparten av mitt blod.
Jag hade fått en gullig lista över brister jag skulle kolla upp att jag inte hade. Alla som känner mig vet hur fruktansvärt rädd jag är för just blodprov. Skräckslagen är inte ett tillräckligt starkt ord... Numer slår jag i alla fall inte till, de intet ont anande, sköterskorna i ren panik.
Idag var jag lika skraj som vanligt. Pulsen i hundranitti, iskalla händer, och mina som vanligt alldeles för tunna kärl som aldrig hittas. Men jag fick träffa en så obeskrivligt fin sköterska. Hon gav mig en varm kudde att klämma på, så att blodet skulle rinna till och sa åt mig att inte tycka att jag var "pjoskig" - för det finns forskning på att nålskräck faktiskt inte är något man rår över. Efteråt sa hon åt mig att nu skulle jag unna mig något, eftersom jag genomgått pärsen.

"Köp en kopp kaffe, var snäll mot dig själv."

Den sköterskan blir dagens hjälte. Ibland glömmer jag att vara snäll mot mig själv - det gör vi nog alla lite till mans. Då är det bra att någon annan minns att påminna mig om det. Jag har en människa som gör det ofta. Hon är min värme.

Utanför fönstret regnar det både droppar och gula löv. Var är vintern?

Hjärter Ess

Snabbuppdatering.
Kakan är här. Vi har ätit fett.
Jag är kär så att hjärtat håller på att bulta ut genom näsborrarna.
Jag är ett Ess på teater.
Kristina Lugn gör mig varm i själen.
Jag har skrivit en halv sida idag.
Jag är nyduschad.
Jag har dansat till Stefan Sundström i mitt breda fönster, så nu tror mina grannar att jag är Anneli Alhanko.

Vad i hela fridens namn håller jag på med?

Hjälp!
Jag har alltså sagt att jag ska framföra en monolog av Kristina Lugn imorgon. Det lät som en jättebra idé när jag sa ja... Bara det att jag nu har drabbats av den svåra nervostiteten. Känns som om jag är 14 igen och risken finns att någon ska råka se bindan i min hand när jag smyger iväg på toaletten. Var så sjukt längesen jag gjorde nåt sånt här. Obehagliga minnen från otaliga scenskolesökningar tränger sig på. Men... jag tror att jag har ganska bra ordning på Camilla nu, så jag kan eventuellt ta mig ur även denna sits med hakan... (ibland måste man använda sig av en Elizabethism)
Nu ska jag dricka te, och försöka låtsas som om jag inte bryr mig om vad folk tycker. För jag ha ju bättre självkänsla än så...

Mode hösten 2008

Modebloggen är tillbaka!

Här är modet hösten 2008. Allt enligt the LouisaErika School of Fashion.
Damerna först. Det som gäller i höst är knästrumpor. Regnar det sticker de upp lite kaxigt ur ett par fräcka gummistövlar (gärna röda). Vid torrare väder ser vi dem tillsammans med handsydda läderkängor och eventuella benvärmare. Vidare har man till nämnda strumpor ett par sköna leggings och en fin liten klänning, gärna med fikor. Under klänningen bär man gärna en randig långärmad tröja. Även en glad kjol gifter sig bra med de tidigare nämnda strumporna. Är man mer sugen på byxor är det fortfarande grå stuprör som dominerar, eller eventuellt ett par manchester i någon galen färg. Tröjorna är randiga, prickiga, eller enfärgade - i vissa fall blommiga - och gärna i farfarsmodell. Koftorna är också på stark ingång. Är man frusen får de gärna vara varma och luddiga. Ytterplaggen är personliga kappor, accentuerade av vackra sjalar - helst med litterära citat på - stickade mössor, och fingervantar i galna färger.
Herrarna bär gärna hatt, lite slitna jeans, och snygga sjalar. För männens tröjor gäller detsamma som för kvinnornas. Farfarströjan är en aldrig utgående klassiker.
Färgerna i år är, knallblått, djupt lila, svart, brunt, mörkgrönt, grått (hör och häpna!) och benvitt.
Materialen är företrädesvis ekologisk bomull eller linne - även om ull också är på stark ingång. Favvodesignern är alltid Gudrun Sjödén - nu mer än någonsin, med tanke på hennes ekologisatsning.
Principen är att använda så mycket som möjligt av de kläder man redan äger och kombinera dem på nya sätt. Köp så lite nytt som möjligt - då det kan äventyra din framtida förmåga att inhandla föda och toalettpapper. Och eftersom det är viktigare att lösa den egna personliga finanskrisen än den som tydligen pågår på "börsen" (var nu den ligger).

På väg ut från modelistan är dessvärre Palestinasjalen då den - som vi ju konstaterat redan långt tidigare - tappat all sin attityd och sitt politiska uttryck. H&M m.fl. har dödat klädernas ställningstagande.

Pirr-i-magen-listan

(veckans, utan inbördes ordning)

*Mjölkskum
*Höstpromenader på Djurgården med underbara släktingar
*En viss tjej
*Stora, ickebelamrade, golv att dansa över
*Knallblå fingervantar
*Sovmorgnar
*Kristina Lugn
*Mat och fika med saknade vänner
*Gula löv i höstsolen
*Krispig luft mot kinderna
*Vakna till ljudet av regn och vända på sig
*Djupa fönster
*Ränder och prickar
*Min nya karaktär Mirja
*Solrosskott
*Mitt täcke

Påminna sig om att världen är som en vacker lila pläd med blommor på ibland...

Det är viktigt att skriva... något

Regnet kastar sig ner över innergården.
Jag håller på att försöka lära känna en flicka som jag tydligen ska gestalta om en vecka från idag. Hon heter Camilla och längtar efter sin pappa som hon aldrig har träffat. Hon är en snyftare.

Sen har jag skrivardag idag också. Måste säga att det inte går riktigt så bra som jag skulle önska. Jag kan liksom inte låta bli att lyssna på radio. Jag är en radiomissbrukare.
Och så tvättar jag, klämmer på Camilla, lagar omelett, funderar på att ta en promenad eller ringa någon som kan fika med mig.
Inte mycket produktivt - just. Men mer produktivt än innan. Så...

Smulpaj i påse

Alltså, allvarligt talat, hur svårt är det att baka en smulpaj?
ALLVARLIGT?
Lägg ner Ekströms jävla fryspaj! Nu!

Herregud människor! Det får finnas en ände på förslappningen och rädslan för riktiga ingredienser. Det är varken farligt, tidskrävande eller särskilt jobbigt att laga mat själv.
Man kan slänga ihop en omelett med sallad på mindre än tio minuter. En Findus färdigrätt, som innehåller ungefär noll näringsämnen, tar sju minuter i micron. Wise up!
En smuldeg slänger du ihop på fem minuter. Det eventuellt tidskrävande i att göra en paj är att skiva äpplen. Men då kan man göra blåbärspaj. Ha!

Är överhuvudtaget less på reklam - i synnerhet reklam för KORKADE onödiga produkter. Sluta komma in i mitt vardagsrum och spy skitinformation över mig!
Jag är ju stormarknadsmedarbetare igen. Och ibland vill jag bara vägra sälja vissa saker. Fettfri majonäs! Vad är det? Majonäs består ju, för allt i världen, av fett.

Föd inte upp en generation ungar på konstiga substanser. Ge barnen - och dig själv - riktig mat som du gjort själv, så att du vet vad du sväljer.

Smulpaj i påse!?! I rest my case....

Jag finns!

Jag ligger ute på youtube - alltså finns jag.

Kolla!

Läsesalen, onsdag, 14:22

Sitter på Kulturhuset och försöker lossna i mitt storslagna författarskap. Det går inte riktígt som jag tänkt mig. Jag fastnar hela tiden med blicken på fyra män i gula regnställ utanför. De försöker rengöra den gigantiska fontänen i rondellen, med hjälp av tre högtryckstvättar och en sån där skrapa man använder för att fösa undan vatten när man duschat. Det är ett ganska spännande vardagsdrama - faktiskt. Särskilt som regnet öser ner och gör det svårare för dem att se var de redan varit. Och slangarna från högtryckstvättarna fastnar i allt möjligt hela tiden...

Jag vill verkligen skriva massor idag. Det är min första lediga dag av nio möjliga och nu har jag verkligen chansen. Men jag kommer INGENSTANS. Plötsligt vill jag byta plats för hela eländet att utspela sig på. Dessutom vill jag flytta perspektiv och allt möjligt annat jox. Och jag har inte en aning om var jag ska börja. Har suttit här i två timmar och lyckats kläcka fyra rader text. Det var väl bra jobbat?
Funderar på att ge mig själv fikapaus. Eller ge mig själv lov att åka hem och laga kikärtsbiffar istället. "Inspirationen" verkar inte infinna sig idag...

Tips till alla: Undvik, så långt det är möjligt, att komma på en romanidé. För ni måste nämligen skriva skiten sen också... *rys*

Vända på dagar

Ibland blir en dag bra, trots att den inte borde bli det.
Det skulle - rent hypotetiskt - kunna vara en dag då man kliver upp klockan sex, efter att ha legat vaken och hostat hela natten (för typ femte natten i rad). Sen kanske man ser fram emot den sjätte arbetsdagen i rad på en nyöppnad superhetsig stormarknad. Man kanske har jobbat övertid som en skållad bäver. Man kanske känner sig helt otroligt stressad över att man försummar sin presumtiva roman...
Men så kanske det händer att en kund tackar en för att man är trevlig. Så kanske man storhandlar på sitt nya jobb, där man hittar och allting är fräscht. Man kanske kommer hem och tar en lång dusch. Man kanske ägnar sig åt att läsa klasskamraters texter. Sen kanske man lagar potatisomelett med curry och lyssnar på Stefan Sundström. Och så kanske man kommer på att det inte är så jävla dumt att finnas här vid Fridhemsplan en vanlig måndag kväll.
Och imorgon är det efterrätt i skolmatsalen...

Pannkakskack med PangKakan

Fick en jättebra idé idag på jobbet. "Jaaaa! Jag ska ringa Kakan så att hon kommer hem till mig och så gör vi pannkakor ihop!!". Bra plan. Bara det att vi visade oss suga på att grädda pannkakor. Smet överallt. Bränd/degiga/flottiga slamsor... Det började nästan BRINNA (mer än det som är normalt vid användning av gasspis) i mitt kök. MYCKET grädde och sylt för att få ner eländet. Men det var ändå en fin eftermiddag med efterföljande kväll. Det är bra med en god Kaka minst en gång i veckan...

Nämnda Kaka påpekade emellertid att jag varit "kär i en liftare" hur länge som helst nu. Vad hon egentligen ville ha sagt är att jag bloggar för sällan. Och det är ju helt sant,utan någon som helst modifikation... Men jag kör en recap nu.

1. Fortfarande kär i minnet av en liftare
2. Lite smygkär även i nygammalt objekt som tackat ja till fika ihop... <3
3. En granne spydde på mattan utanför min dörr igår natt
4. Grannens fyra fulla väninnor dök genast upp och började städa under högljudda fnissattacker
5. Jag sover för lite och jobbar för mycket
6. Jag skriver för lite
7. Min lägenhet är ett myshål
8. Mina stjärnor har kommit hem från semestern. Det gör mig glad.
9. Weeds är bra
10. Inatt vaknade jag av att jag, i panik, vrålade namnet på en av mina arbetskamrater.
11. Mina chefer är fina och förstående människor (än så länge...)
12. Jag ska stå på samma scen - ja, samtidigt - som BOB HANSSON
13. Kom till poesifestivalen i Härnösand eller var rektangulär ditt ägg!
14. "Ägg" är det nya "Näsa"

Fortsättning följer...

Kär i en liftare

Eller lite förtjust i alla fall. Kanske att det blir kursgård ändå, med bokhandel, om mitt nya span får bestämma. Efter att vi släppt av tjejen vi plockade upp i Nora vände sig Poofie mot mig och sa: "Är du kär nu Louisa?"... Hehe. Är jag så uppenbar?
Imorgon går hela härliga flyttlasset mot Kungsholmen, Stockholm. Och det känns UNDERBART!
Lingonsylten är nykokt. Extrasängen till Kakan ligger tryckt mot kombins ruta. Bambun från Hedvig står i hallen och väntar på att få återkomma till huvudstan. Allt är på gång.

The soundtrack of my life

Har en Jimmy som sitter bredvid mig och ger mig ett eget privat gitarrsoundtrack. Mycket uppskattat I might say.
Har äntligen fått de slitna topparna bortklippta. Yvonne is my haircutting hero. Det får bli Härntatripp varje gång frillan ska fixas, även i fortsättningen.
Är hemma på kalas. Kräftkalas ikväll, försenad surströmmingspremiär imorgon. Sen blir det seriös flytt med lådor och hela köret. Kommer inte att få se Kakan på hela veckan för hon behagar åka till Skåne.
Och du Hedvig, Kakan är min (högst platoniska, eftersom hon är min kusins flickvän) sambo för stunden. MYSIGT. Hon erbjöd mig korvstroganoff och ostkrokar i tisdags när jag var näradödentrött. :*

Angående den omtalade jobbkursen var den, hör och häpna, ganska skojig. Det skojigaste var att göra konkurrentbesök. Jag hittade på produkten "Knorrs brödsås" som jag frågade efter. Jag hade hur kul som helst och ljög ihop en hel historia om en flickvän som läst om brödsås i Metro. Och jag höll mig för skratt hela tiden! Jag kankse skulle komma in på scenskolan ändå...

Pappa servade just mig med en svindyr, dunderstark Laphroaig. Man har det ganska bra ibland...

Utmaningen!

Nu du Elli!

Regler som följer med utmaningen:
- Svara på alla frågor

- Välj ut fyra personer som du vill skall svara och utmana dem i deras bloggar

- Låt personen som utmanade dig veta när du svarat på utmaningen

FRÅGOR
Fem saker jag ska göra idag:
Bajsa
Laga seriös mat med Kakan
Äta ostbågar
Se på Macahan
Somna i rimlig tid

Vad gjorde jag för tio år sen?
Låg antagligen på golvet i en av Landgrensskolans korridorer och garvade bråck på mig. Alternativt höll jag på att planera för nästa tacokväll med järngänget.

Vart har jag bott?
I Härnösand (rosa hus, grönt hus, vindsvåning), Forsa (internatrum), Ås (internatrum modell mindre), Oslo (skitigt knarkarhus med klorinmissbrukande hostgalning och bästa Linda), Jakobsberg (internatrum modell mysigt), Stockholm (lånat studentrum med Kakan), Stockholm (mysig lägenhet med Kakan - fr.o.m söndag)

Fem saker jag skulle göra om jag var biljonär:
Starta ett kulturkollektiv med kursgård
Anställa folk som skötte det åt mig
Köpa en Skeppshult Natur
Göra mina föräldrar skuldfria
Ge bort högar med pengar till andra som behöver dem

Jag utmanar
Tomas
Elin
Lotta
August

Författarstuga på Lidingö

Har ägnat helgen åt att sitta på Lidingö och producera text. Fick låna kusinens utsökt vita och underbara lägenhet, för lite andrum och nya perspektiv. Det är ju dags nu igen. På måndag börjar Jakan 2.0 Ser fram emot det. Gamla fina människor och säkert likaledes fina nya. Har skrivit några sidor och försökt ge romanen en ny profil... men jag strandar hela tiden. Ibland tror jag att det blir för naivt. FÖRENKLINGARNA!

Kakan har kommit och vi började sambolivet med Mexikoinspirerad köttfärssås och lite Family guy. Imorgon ska jag inte jobba utan istället gå på kurs för att lära mig hur man gör ett jobb jag gjort i tre år innan. Men jag är ändå glad, för jag slipper se fler EAN-koder.

Riktning tack!

För att det inte finns några hemmafruar längre

Kom på mig själv med att sitta och grubbla på hur folk han med att handla, för inte så många år sedan då det inte fanns stormarknader och 7eleven som hade öppet så länge. Kom på det eftersom jag (i egenskap av byggare av "Västbergas nya handelsplats") numer är en sån där som jobbar den härligt klassiska tiden 9-17... Sen har jag då typ en timmes resväg till mitt (ytterst temporära, men dock) boende. Då är jag alltså hemma 18:00 och har tre timmar på mig att handla, duscha, laga mat (inklusive matlåda), kanske skriva nåt intelligent, träffa nån kul människa... För 21:00 måste jag snällt ta mitt mjölkglas och min Propavan för att vara lagom trött vid halv elva, så att jag orkar masa mig upp 06:30 morgonen därpå. Jag behöver mina 8 timmar för att inte bli ett grumpy ass... ändå är jag ju egentligen en nattmänniska... Jag är inte designad för det här sättet att verka. Längtar efter mina 25-timmars arabetsveckor, så att det finns luft någonstans! Jag har ju det stora framtidsprojektet att planera...
Kom nu helt ifrån resonemanget om hemmafruar och in på ett annat, men dock. När ska alla vi hårt arbetande människor hinna med att göra sådant som faktiskt stimulerar oss? Undring bara...

Åter till det där med hemmafruar. Förut klarade sig mänskligheten utan "Öppet alla dagar till 22" för att det fanns hemmafruar. Nu måste butikerna vara kvällsöppna, för ingen har tid att gå i dem om dagarna. Därmed inte sagt att jag förespråkar återinförandet av hemmafrun. Men kanske skulle vi alla kunna vara lite mer av hemmafruar och -herrar. Det är inte sunt att uppleva det jag upplever nu: (vilket iofs SVÅRT förvärras av pendlingsavståndet - LÄNGTAR efter att få flytta in i lägenheten om en vecka) att jag springer från 06:30 till 21:00 varje dag. Det är inte rimligt att kräva det av oss människor. Vi sliter för mycket på oss. Vi är inte robotar, men vi behöver ändå laddas...

En arbetsdag till helg! Då ska jag förfalla till författargrottning på Lidingö!

Jag är stor i Ånge

Är jag ointresserad av samhällets struktur för att hela min organism sliter hund för att slippa vara en del av nämnda samhälle?
Är det därför jag inte vill bli journalist och gräva i skiten.

Igår gigsade Strings & Stuff i Ånge. Kolla pressen här!

Apropå ett gammalt härligt inlägg från förr: Med palestinasjal signalerar man vänstertillhörighet och sympatier med Palestina. Så brukade det vara. Nu signalerar man "Hej, jag är en popare"/"Hej jag försöker slå knut på mig för att vara sådär härligt aktivistalternativ."
Därför bär inte jag min vibbiga, underbara vintagesjal lika ofta längre. But I still love it. LOVE IT!

Jag vill ha ett torp, med tillhörande lada, i Nordingrå. Där ska jag ägna mig åt hemlig verksamhet.
Och - apropå hemlig verksamhet - kolla på Weeds! Så sjukt rolig serie. ROLIG!

Sanningen om min uppenbarelse...

(X) Mascara över 100 kr
( ) En plattång
( ) En locktång
( ) Designparfym
( ) Fondation över 200 kr
( ) Ögonfransböjare
( ) Olika borttagningsmedel
( ) Speciell hårbalsam i en sprayflaska
( ) Läppglans över 100 kr
( ) Hårinpackning
(X) Bodybutter
( ) Bodylotion
( ) Parfym över 300 kr

Poäng: 2


Du..

( ) Använder locktång/plattång varje dag
( ) Använder foundation varje dag
( ) Använder mascara varje dag
( ) Använder kajal varje dag
( ) Avänder läppglans varje dag
( ) Använder bodybutter varje dag
( ) Använder bodylotion varje dag
( ) Använder ansiktsrengöring varje dag
( ) Använder hårinpackning varje dag
( ) Använder hårspray varje dag
( ) Tränar på Gym
( ) Klipper dig varannan/varje månad

Poäng: 0


Du har..

( ) Tonat håret
(X) Färgat håret
( ) Hårförlängning
( ) Piercat dig
( ) Tatuerat dig
( ) Tagit hål i öronen

Poäng: 1



Totalt:3

0-10 Naturligtvis naturlig tjejen!
10-15 Konstgjord behandlad blomma.
15-20 Kanariefågel i nordisk miljö.
20-25 Fryst jordgubbe.
25-30 Barbiedocka. Bara plast.

Ja, eller så är jag bara sunkig i största allmänhet...

Disco!

Tjohoo! Nu åker Louisa på Skulefestival. 25-årsjubileum, den du!

Ja, framtiden ser ut som baktiden

Mitt synfel har inte förvärrats alls på fyra år. Stabilt.

Läs min blogg om Skulefestivalen på deras hemsida.

Rosor, pärlor, pundare och allehanda

Att se Amy Winehouse på TV igår, under Nelson Mandelas födelsedagskonsert, var som att se en scen ur filmen The Rose. Så obehagligt.

Jag ser en framtid i fred och harmoni

Det går just nu ett UNDERHÅLLNINGSPROGRAM på TV. Det handlar om framtidens effektiva vapen - som lätt och tyst ska kunna ta död på så många fiender som möjligt. Man kan dessutom montera dem på vilka stridfordon man själv anser smidigast. Då kan man döda både från luften, marken och vattnet. Bra grej. Verkligen. Tur att det finns TV-tid för såna härligheter.

Angående finporslinet

När jag blir stor - d.v.s. vuxen - d.v.s. något som inte verkar infalla inom någon snar framtid - hoppas att jag blir en sån som inte behöver finporslinet. Jag hoppas någonstans att det där med finporslinet ska dö ut med vår föräldrageneration. Jag hoppas att jag är del av en generation som slänger fram det porslinsskrap man har i skåpen - oavsett gäster. Att det viktiga är att vi träffas för att äta och tycka om varandra. Finporslinet känns som ett bevis på att vi alla vill bli godkända.
Jag tycker att man ska skaffa sig ett porslin man gillar och sen alltid duka med det - både när man ska äta fiskbular helt ensam och när man ska bjuda landshövdingen på oxfilé. Och då ska man göra det för sin egen skull.
Nu går det inflation i program som vill lära oss att duka för olika tillfällen. Det ska gärna vara blommor och glitter och allt möjligt kul - och det är ju fint. Men sen ska man också ha porslin i en massa skojiga färger och mönster för att matcha blommorna. Och det är där jag går i spinn. För var - i hela fridens namn - ska man förvara allt detta porslin mellan de storslagna dukningarn. Nej, nu får det vara nog. Fram för umgänget framför porslinet!

New post, new place, old life, but rather alright

Sitter i Härnta igen.
Det är fint här. Vackert, bra. Men pulsen är inte densamma. Fast det är nog också bra, egentligen. Men hela min liksom verklighet är ju borta nu. Uppochner och bakochfram.
Och hur ser egentligen sommaren ut. Stockholm/Härnta? Härnta/Stockholm?

Men i höst blir det stormarknad. Ny plats, samma liv. Men inte alla får bo i en mysig etta på Kungsholmen...

Jakan, I miss you!

Småfull onsdag

Det är onsdag kväll och jag är lite småfull. Känner mig märkligt otillfredsställd, fast utan att veta hur tillfreddställelse skulle kunna uppnås.

Vi försöker tillverka vodkameloner - utan tratt. Det går inte jättebra. Imorgon ska vi ha någon form av tack och farvälmiddag för internatarna... Vill inte att terminen tar slut.

Packa är fetbeigt. P har damp nu och trycker ner slumpmässiga tangenter, så att jag inte kan skriva. Jag har damp, världen har damp. Jag känner mig ostrukturerad...

Dagarna är konstiga

Jakantiden rinner ut. Jag vill inte skiljas, vill inte lämna, vill inte flytta ut ur mitt underbara rum. Det första rummet som varit hem sen lägenheten i Härnösand. Och jag kommer att sakna.

Men Jakanfolket finns. J finns inte längre. Människor finns, sen finns de inte. Och man förstår inte - jag förstår inte. Det är för stort. J var bra, väldigt bra. Nu är han inte mer. Jag kommer att sakna. Slår mig att jag har en av hans böcker i bokhyllan. Mormor, jag tänker på dig...

Orimlig tjej

Drabbades av plötslig längtan till Härnösand. Så nu har jag bokat en bussbiljett hem. Enbart för att kunna äta Valborgsmiddag med mina päron och åka hem igen nästa på torsdag. Orimlig grej, orimlig tjej.

Just nu är det roliga månaden här på Jakobsbergs folkhögskola. Den började med att jag och F vara vakna ett och ett halvt dygn. Vidare har det varit folkhögskolans dag och vi har grillat på gårdsplanen. Snart kommer vi nog att komma på något som är roligt på ett mer banbrytande sätt. Stay tuned!

I övrigt har jag lagt ut tre nya låtar på vår myspace. Lyssna, lyssna, lyssna!! Vi rockar fett - som vanligt :P

Saker som kostar pengar

¤ Latte i pappmugg
¤ Plötsligt banansug
¤ ÖL
¤ Fyllekäk
¤ För mycket fika
¤ Spontana teaterbesök
¤ Att gå förbi en Selecta-automat

Orimlig tjej (som varit vaken för länge redan) hälsar godnatt och på återhörande.

Mitt liv som student utan studiemedel

Saker jag inte visste var pålägg

¤ Mosade kidneybönor med örtsalt
¤ Tomatpuré
¤ Flytande margarin
¤ Den där torra biten längst underst på en ost (som man alltid slänger)


Saker jag inte visste att jag var kapabel till

¤ Spara en halv portion bulgur till nästa dag
¤ Köpa äcklig fibertoast (för att det var en stor och billig förpackning)
¤ Hälla olivolja över peston (för att den ska hålla längre)
¤ Äta ur samma glasslåda i flera veckor
¤ Tycka att gröt är lunch
¤ Ta med kaffe på termos ut på stan


Saker jag inte visste att man kunde ha på pizza

¤ Potatis
¤ Morötter
¤ Alldeles för mycket lök
¤ Våldsamt äcklig Coop Xtra-ost

Nu ska jag ringa till en potentiell arbetsgivare och förnedra mig en aning...

Detta har hänt

Jag har hjälpt min pappa att skaffa myspace. myspace.com/larstjohansson
Jag har haft myshelg med min faster i mitten av Sverige
Jag har fått en GIGANTISK blåsa på tungan
Jag har fått Gudruns vårkatalog, och därmed insett att jag kommer att bli än fattigare
Jag har fått veta att jag är för smal över stussen för att få bli mänsklig provdocka
Jag har läst Kvinnor och äppelträd av Moa Martinsson

Geten

Jag har varit på Moderna muséet, jag har sett Geten. Geten hade betydligt mindre färg i pälsen än vad jag trodde att den skulle ha. Det var min djuplodande analys av det konstverket. Jag är ledsen att behöva säga det, men viss modern konst går bara rakt förbi mig. Typ som att en kille hade ställt ut en gipsskiva med spackel och maskeringstejp på. Jaha? Vad härligt arty då...

Så var vi på gayklubb i fredags. Det var kul, jag fick hångla och dansa. Nu har jag träningsverk. :P

Jag vet inte rikigt vad mer det finns att säga, utom att jag fått flytta upp en division i Vetligan, vi har tolv vänner på Myspace, jag har skrivit en novell om Pressbyrån (eller om en mycket elak flickvän), samt att vår frys är så full att man måste stänga den våldsamt snabbt.

Jag ska bli dataexpert!

För jag har lyckats knåpa ihop en Myspace åt Strings & Stuff - alldeles själv! OK för att det är en ganska ful sida. Men hallå!! Man kan lyssna på våra grejjer där! Häftigaste prylen! Jag är stolt! Jag är ett under av teknisk expertis.

Kolla in!

Och sen, apropå baseboll. Hittade den här recensionen på Facebook. Det är alltså ett omdöme om den LYSANDE novellsamlingen Undergångarens sånger av B. Malmsten... I rest my case. And i rest and rest. Say what? Say fucking what - liksom??

"Man börjar ju bli medelålders, och som av en händelse bara stod det en dag en bok av Bodil Malmsten i bokhyllan (någon besökare måste glömt den här). Det är fruktansvärt dåligt. Sentimenta och menopausala tirader. Och vad är det för idé vissa författare har, om att folk går och tänker hela essäer om existensen? Man bara vet att Bodil Malmsten suttit och blivit tårögd och tänkt "det är synd om människorna" när hon skrivit det här pekoralet. Kan vara den sämsta bok jag någonsin läst."

Människor!

OCH, DET ÄR INGEN ORDNING PÅ MINA TYPSNITT!
Tar tillbaka allt om att bli dataexpert. Jag fattar nada...

Nationalskalden och jag

Strindberg! Denna Sveriges litterära stolthet. Han har uttryckt så många fina saker, kanske framförallt om kvinnan. Till exempel insåg han ju att vi kvinnor medvetet underordnar oss männen, för att vi ska slippa arbeta och slippa ta ansvar för våra liv. Sen hade han ju även vänligheten att upplysa oss om att en barnlös kvinna inte är en riktig kvinna - och därmed inte har rätt att yttra sig i kvinnofrågor.
Ack det underbara manssamhället! Åh, denna fina männens historieskrivning. För visst är det väl underbart att de mest spelade dramatikerna runt förra sekelskiftet, i Sverige, var kvinnor - men att det är vår gode vän August som fått bli representant för hela den tidens dramatik och skönlitteratur. Fallera så fint!
Jag har läst en del Strindberg. Jag uppskattade "Ett drömspel". PUNKT.
Strindberg och Ibsen var rivaler. Strindberg skrev en novell som ville göra ner Ibsens "Ett dockhem". Ibsen hade ett porträtt av Strindberg över sitt skrivbord - så att herr August kunde hänga där och se hur en litterär slipsten skulle dras.
De två gamla litteraturpamparna har haft strid i mitt huvud också. Ibsen vann. Ibsen var feminist, Ibsen hade saker att säga om kvinnans ställning och om cementerade sätt att vara. Strindberg hade ett outgrudligt agg mot varenda kvinna som fötts - som det verkar. Man undrar ju vem som födde det hos honom.

Ojoj, litteraturinlägg...

Bodil skrev den vanliga människans lov för någon dag sedan. Jag skrev ut - för att alltid kunna ha i skrivboken och titta på ibland. Hon skrev att hon inte förstod hur alla vanliga människor fick ihop det (om man ska sammanfatta). Det begriper inte jag heller. Hur i hela fridens namn går det till? När ska man hinna åka på skidsemester, hälsa på bryllingarna, baka sitt eget bröd, gå på bio, träna, förverkliga sig själv, skriva de där dikterna, älska sin nästa, tvätta sina trosor, köpa fiberberikade havregryn, söka ett nytt jobb, lägga upp bilder på facebook, skaffa katt, skriva brev till kompisen från någon skola någon gång, dricka rödvin, uppdatera virusprogrammet, duscha... ?
You tell me.

Tangera

Jag vann slamet på kvällens poesikafé. Slamet hade två deltagare - Anna och jag. Samma två deltagare som sist. Sist vann hon. Ikväll vann jag. Hehe. Balansen är ett faktum. Det var ett lyckat poesikafé helt och hållet faktsikt. Min klass är rätt begåvad som enhet. Sen består den av rätt begåvade individer också. Vi hade kul, vi stöttade varandra, vi drack kaffe och åt kanelbullar/vegankakor. Det kom åtminstone sju människor som inte var våra klasskamrater, eller lärare... Vi är stora på Jakan liksom.

Nu borde det väl ändå vara godnatt för idag.
Återkommer...

Om söndagsnöjen

Jag ska nämna några.
Man kan gå till IKEA och inhandla diskhandukar. Då kan man även passa på att fika fabriksfika och gå till en närliggande bokhandel för att införskaffa pennor. Sen kan man städa toaletterna, duscha, äta toast med avocado samt ha existensiella samtal med en vän. Vidare kan man påbörja två olika noveller, för att till sist bestämma sig för att omarbeta en redan existerande. Sen kan man toppa det med att försöka knyta ihop någon slags rimmad dikt. Till middag kan man äta sanslöst god currygryta, endast för att sedan bli uppringd av sin far som nämner en helt hysteriskt rolig hemsida (www.traporten.eu - missa inte den, och glöm inte att välja den svenska versionen!). Finalen kanske blir att se två avsnitt av Six feet under tillsammans med internatarna.

Rätt bra söndag, If I may say so. And I may!

Saker att göra när klockan snart är halv två

När jag ändå är vaken (för att jag råkar ha jordens mest svårartade räddavärldenkomplex...) borde jag göra vissa saker.
Till att börja med borde jag börja skriva på en novell jag tror ska handla om den norska versionen av Pressbyrån.
Vidare borde jag försöka skriva minst en slamdikt. Vi ska ha någon slags poesicafé på tisdag...
Annars skulle jag kunna roa mig med att läsa nordafrikansk litteratur eller noveller av kvinnliga 1880-talsförfattare.
Jag skulle till och med kunna göra ett storkok tomatböngryta (även om det inte skulle vara överdrivet populärt i resten av huset, med tanke på klockslaget)
Eller kanske jag skulle ta och städa toaletterna. Det är ju ändå min tur.

Jag ägnar mig åt min försummade blogg istället... Jag har nämligen alldeles nyss fått nätverk i mitt rum. Det betyder att jag slipper sitta i mögeldatasalen och blogga. Förvänta er inte för mycket för den sakens skull bara...

Ibland skulle jag vilja ha skygglappar, samt en mutefunktion på alla som skriker efter uppmärksamhet. Idag satt jag mittemot en man på T-banan. Han var aspackad, pratade med sig själv på finska och åt rått kött ur en plastförpackning. Min initialtanke var att jag borde hjälpa honom på något sätt. Vad jag nu skulle ha gjort. Härliga, logiska jag. Ibland skulle jag nog må bra av att vara lite naiv, lite samvetslös och kanske lite korkad. Nu bluddrar jag också. Så kan det vara...

Dagens låttext är som följer: "I've seen hard times and I've been told, there must be a reason for it all"

Idag är det söndag...

...och det betyder att jag inte har den blekaste aning om vad jag ska äta. Vidare betyder det inte att jag är bakfull. Det betyder också att vi ska ha myskväll på internatet och börja se underbara Six feet under från början.

Omgiven

Jag är omgiven faktiskt. Av fina människor som säger och skriver fina saker til mig. Jag har människor omkring mig som har kramar och händer jag får ta del av. Det är värt så oändligt mycket.
Ibland, när jag känner mig som en mycket liten prick i universum, kan det räcka med att en annan prick bara lite vänligt buffar till mig. Tack till alla som buffar...

I övrigt har jag helt få svänga hela upplägget på min roman. Blir en sådär lite halvjobbig grej att skriva om saker. Jag intalar mig att det är för berättelsens eget bästa.

Tänk att det finns små prickar som buffar varandra. Tänk att det finns kladdkaka. Tänk att det finns soffor jag får sova på. Tänk att det finns långa promenader och stora tekoppar. Tänk att det finns de som har varmare händer än vad jag har.

Jag är en matälskare

Var med finaste Å och åt lyxmiddag idag. Vi unnade oss. Tre hela rätter. Vin. Kaffe. Ibland bör man låta sig. För att tala om för sig att man är värd det.

Annan sak. Å sa att jag var "smal och spänstig"! en gång när vi promenerade ihop!!!! Bästa idag. Kanske sjukt osant, men dock. Haha! "Smal och spänstig."

På grund av våldsam efterfrågan

She's ba-ack!

Jo, när man är en så omåttligt populär bloggare - som jag verkar vara - är det inte lönt att försöka hålla sig borta från nätvärlden. Därför följer nu en liten snabbuppdatering, rörande livet i största allmänhet.

Kanske ballaste grejen får inleda. Jag har träffat Bodil. Jag har alltså stått öga mot öga med den faktiska Bodil Malmsten. Jag var överlycklig och livrädd samtidigt. Jag försökte febrilt komma på hur jag skulle kunna uttrycka min beundran, utan att låta som en idiot. Jag lyckades klämma ur mig att "Priset på vatten i Finistère" är en av de viktigaste böckerna i mitt liv. Hon blev glad! Hon skrev det i boken också, att jag gjort henne glad. Jag vågade... :D

Sen är det såhär också. VINTERN! jo, det är sant. Den svårt efterlängtade årstiden har nått Härnösand. Det finns till och med drivor. Jag har såklart passat på att använda snön på bästa sätt. Jag har rullat i den, byggt gubbe av den och lekt med Gurkan i den. Jag är en obotlig norrlänning och vinterromantiker. Så kan vi snälla lägga ner den förbånkade växthuseffekten? NÅGON?

Sen har jag gjort skiva också. Eller, jag har inte GJORT skiva, jag har SJUNGIT på skiva som U gjort. Jag har skapat musik som finns på skiva. Jag, och fina, braiga, fantastiska Strings and Stuff. Så ball!

Massor av annat har såklart också hänt. Till exempel har jag blivit 24 hela år. WOW (eller nåt) Och så har det ju naturligtvis varit jul också. Jag har missbrukat den, som vanligt. På julfronten intet nytt.
Har dessutom passat på - nu medan jag är hemma -att skaffa mig en livsstil som skulle kunna leda till en handbok med titeln "Bli fet fort - 10 enkla steg till din alldeles egna övervikt". Men frosseri hör juluppehållet till. Snart återgår allt till det normala, med havregryn, nudlar, kidneybönor och broccoli samt - icke att förglömma - KESO. Ahh, det ljuva livet som student...

Sen har jag skaffat Facebook också. Jag skäms...

Jul, jul, strålande jävla grådassväder!

Jaha?!? Är det såhär man ska behöva ha det bara för att man övergivit Norrlands skogar? Grådassregn den tredje december?

Igår bakade vi lussebullar. Att baka med mina internatvänner var ungefär som att baka när man gick på lekis. Haha. Massa konstigt formade, så kallade, katter. Så det är julstämning. Vädret till trots var det adventsmys med den nya röda staken, nybakt, burkpepparkakor, romglögg och ädelost. Och så van Veeteren - vårt gemensamma söndagsnöje... :P

Jag verkar vara omgiven av människor som är lika - om inte mer - besatta av julen som jag.
Klassens julkalender andas magi och verkar bli riktigt spännande. SVT kan säkert förvänta sig ett manus till nästa år.
Den pågånde SVT-kalendern kliver, förresten, några av oss gemensamt upp och tittar på om morgnarna. Imorgon funderar jag på att koka choklad för ändamålet.

Ikväll blir det glöggmingel på Författarförbundet. Ojoj. Ska klä upp mig efter bästa förmåga...

S, husmorskomplexet består i att jag har ett slags behov av att vara huslig. Att jag verkar ha ärvt husmorsgener av min farmor, och att de pockar på. Baka mitt eget bröd, koka mina egna kikärtor, producera stora mängder kakor och plocka bär till min egenproducerade sylt... Och ryktet har gått.

Idag kläckte dessutom P och M att jag skulle vara något slags garant för seriositeten i ett sammanhang. Jasså? Men det får de ju gärna tro...

När det lider mot jul

Alltså, det gör ju faktiskt det. Inte ens särskilt sakta, men ändå säkert. F har rotat fram en adventsljusstake som redan brinner i vårt TV-rumsfönster. Jag har tänt den magiska ljusslingan och det ligger faktiskt cirka en milimeter snö kvar på marken. Det är minusgrader idag!
Jag vet att det där med ljusstaken är tjuvstart. Men vi ska ju lämna här innan julen kommit, så det jämnar ut sig...

Har just fått veta att jag tydligen ska hjälpa kocken att göra lussebullar. Vem har skvallrat för B om mina husmorskomplex?

Är färdig med min härligt melankoliska radiodikt. Det är väl lite si och så med ljudnivåerna. Men vem orkar?

Nästa månads diss är att jag måste åka hela vägen till Härnösand, för att stanna där i några timmar, göra en gastroskopi och åka hem igen. Detta endast en vecka innan jag har jullov och ändå ska dit. STÅNK

Bodil. Provokation.

Bodil frågar sig om hon skulle ha atgit tag i Robert Bly när hon såg honom på gatan på Manhattan. jag frågar mig om inte jag borde ha tagit tag i henne när jag såg henne i rulltrappan på Kulturhuset. Vi måste ta mig tusan allmänt bli bättre på att tala om för människor hur de påverkar oss - positivt och negativt. Det är viktigt. Hur annars ska vi bli medvetna? Hur annars ska vi kunna relatera till varandra på ett relevant och konstruktivt sätt?

Igår blev jag till exempel oerhört provocerad av att jag upplevde det som om en kvinna ville ta min tolkningsrätt ifrån mig. Jag kände att min åsikt blev trampad på och förminskad. Idag talade jag om för kvinnan ifråga hur hon fått mig att känna. Hon blev glad att jag sagt det så att hon fått möjlighet att be om förlåtelse. Sen pratade vi en stund om tolkningen och kom fram till att hon egentligen tyckte att jag hade rätt. Det slutade med att vi kramades. Jag fick ut en agression ur mitt system och hon fick lära sig att hon ibland uttrycker sig klumpigt. Dessutom slipper jag nu gå runt med omotiverat negativ inställning till allt hon säger, eftersom jag fått reda ut det jag egentligen störde mig på. Viktigt! Tala om när du blir förbannad, ledsen, provocerad, förnedrad. Tala om när du blir glad, smickrad, imponerad, berörd. Säg det bara! Vi måste börja kommunicera med varandra.

Och det är svårt att stå upp för sig själv. Jag vet verkligen det. Jag har fått lära mig att göra det, tvinga mig. De första gångerna ville jag bara gråta. Men efteråt känner man sig hundra kilo lättare, för att man fört en strid som varit viktig. Och för att man har rett ut något. Det är värt det.

Det sitter ett jävlaranamma i hela mig idag. Har sett till att få dammsugaren fixad, vattenlåset utbytt och en extra madrass till min omotiverat hårda säng. Det får vara nog med att känna sig förbisedd och provocerad. Det går att ändra på. Jag har makten.

----------------------

Såg familjen Bonniers beryktade samling av författarporträtt. Gissa vilket som kanske var det absolut mest kraftfulla och vackra? Jag tror nästan inte ens jag skriver det. Hennes förnamn börjar på B.
Det var blandad kvalitet på porträtten. Verkligen. Men det var kul att ha sett dem.

Och nu är det helg.

Jag erkänner mig skyldig

Jo, att blogga är också att blotta sig. Alltså sitter jag här nu med rumpan bar och bara blottar.

Har lagat helt vansinnigt mycket kikärtscurry idag. Bra grej, för då dröjer det väldigt lång tid innan jag behöver ägna tid åt seriös matlagning igen. Extra plus för att den dessutom blev god...

Annars har det varit en vecka av skrivkramp. Jag har känt mig som om jag stampat runt runt bland exakt samma ordkombinationer timme efter timme. Min roman går att sammanfatta såhär, till exempel: "Prata med mig!" "Nej, jag kan inte!" "Jo, men du måste prata med mig, jag älskar ju dig!" Nejdå, jag upprepar mig inte.
Igår lyckades jag i och för sig knåpa ihop en saga. Så lite creds kan jag få i alla fall.
"Prata med mig!" "Nej!" "Jo!" Suck...

Var på IKEA och inhandlade massivt med ljus och lyktor, samt pomlor i rött och guld att pryda lilla rummet med. Det kommer att bli en gnistrande advent i år.
Det jag önskar mig nu är bara mer snö (eller snö över huvud taget...), samt att jag ska få en schysst lördgaskväll, utan att bli alltför packad.

Blotta

Hur vi alla ständigt blottar oss för människor vi inte känner.
Hur vi sitter på caféer och säger allt vi tänker, utan censur.
Hur vi är fulla och åker pendeltåg.
Hur vi mobilblottar på bussar norrut.
Hur vi pratar om människor utan att veta vems syssling som sitter intill.

Jag kommenterar aldrig pjäser i pausen, man vet aldrig vems släkt som är där.
Sen jag flyttade till Stockholm pratar jag mindre skit om kändisar på offentliga platser.
Paranoian...

Pappornas dag idag. Tänker på min. Han är ett fint exemplar. Älskar honom.

SNÖ!!

Ja, eller det var i varje fall vitt på garagetaket utanför mitt flickrum imorse.
Nu är det slaskgrått elände som vanligt. Men det finns hopp om vinter. Jag hoppas på vinter. Jag hoppas på krispvinter med pudersnö och, minst, tio minusgrader. Jag drömmer om en vit jul. Jag drömmer om en vit november. Sen kan växthuseffekten ta sig i brasan. Jag har varit en duktig miljökämpe i år. Jag har åkt pendeltåg. Jag har ätit mina kravmärkta havregryn och mina svenska höstäpplen. Jag har gjort mig förtjänt av en vit vinter. Ska bara hitta en eländes vinterkappa först...

Imorgon tillbaka till huvudstan. Längtar. Saknar.

Ikväll trerätters middag med Familjen Fallera. Soppa på mammaplockade kantareller. Riktigt fin oxfilé med julienneskurna rotsaker och rödvinssås deluxe. Höstdoftande äppelsmulpaj med vaniljvisp. Någon annan än jag som blir hungrig?

Bodil!

"Människans hjärna börjar fungera när man föds och fungerar till det ögonblick man ska säga något offentligt."//B. Malmsten

"Ja, eller skriva något ämnat för andras ögon. "//L. Johansson

Det är en vacker stormig dag

Här i windy city är det som namnet vill påvisa. Det blåser storm, men det är vackert. Det är en positiv dag idag. Långfika på Wirströms med underbara Å. Lite kvalitetstid med mammsen. Och nya FJK-skivan på posten från bästa C. Vad mer att begära av en dag? Jag är tänkt på, liksom.

Härlig helg också. Var på Umeåturné. Hann träffa många. Det enda som gnager är att jag inte hann höra av mig till Elli. Så längesen vi sågs. Men, det går ju fler tåg (ja, eller bussar...).
Fick träffa dunderetablerade vuxenparet i deras inredningstidningslägenhet. Så fina är de, och det är värme där. GosT och jag mysfikade, pratade och köpte mössa - värme igen. Mer värme sen hos L i kollektivet, med gitarrer och film. Sen ytterligare värme och samtal hos C. Det lutar åt att jag kan kalla höstlovet för rätt lyckat.

Familjen var på utflykt i måndags. En typiskt Johanssonskt oplanerad sådan. Inget blev som vi tänkt oss (som vanligt). Vi hamnade på ett pittoreskt litet matställe med kanelbullar made in heaven. Tiden hade stannat där, som en annan värld.
Den Ångermanländska naturen... Små orter som alltid överraskar... Jag står med gapande mun varje gång. "Finns det här?"

Bla, bla. Äcklig jävla optimistkonsult jag skulle vara då. :P

Idétorka

1. När gick du upp idag?

Typ halv tio

2. Diamanter eller pärlor?

Alltså, jag är inte smyckestjejen. Meeeen, med rätt design, båda.

3. Senaste filmen du såg på bio?

Järnets änglar "Mona!" som P skulle ha sagt...

4. Favorit-TV- program?

Six feet under

5. Vad åt du till frukost?

Grovt bröd med ost. Inte fullt så grovt bröd med blåbärssylt.

6. Vad är ditt andranamn?

Erika

7. Din favoritmat?

Mustiga grytor

8. Vilken mat gillar du inte?

Segt jäfla kött. Eller kött för sakens skull.

9. Favoritchips?

Franska örter och gräddfil

10. Vilken är din favorit-CD för tillfället?

Shawn Colvin - Cover Girl

11. Vilken bil kör du?
Pendeltåg?

12. Favoritmacka?
En med brie, eller feta, eller mozzarella eller... (jag älskar ost...)

13. Vilka mänskliga karaktärsdrag, kan du bara inte med?

Översitteri.

14. Vilka är dina favoritkläder?

Klänningar, benvärmare.

15. Om du fick åka vart du ville på semester?

Island

16. Favoritklädmärke?

Gudrun Sjödén

17. Var vill du dra dig tillbaka?

På en klippa vid havet

18. Favorittid på dagen?

Natten

19. Var är du född?

Härnösand

20. Vilken är din favoritsport att se på?

Jag avskyr jäfla sport!

21. Coca Cola eller Pepsi?

Icke multinationell dryck nån?

22. Fotboll eller ishockey?

Ingetdera

23. Är du en morgonmänniska eller nattuggla?

Nattuggla

24. Pedikyr eller manikyr?

Bla bla... boring

25. Vad ville du bli när du var liten?

Skådespelerska, eller ridlärare (!?!)

26. Bästa barndomsminnet?

Alla dessa visfestivaler...

27. Varit i Afrika ?

Nej, vet nån vad! Det är ju så förbenat varmt där...

28. Nånsin rullat in någon i toapapper?

I wish...

29. Varit med om en bilolycka?

Don't jinx it!

30. Favoritdag i veckan?

Måndag. För då börjar skolveckan igen... Ja, jag är lite störd. Och jag går en makalös utbildning.

31. Favoritrestaurant?

Chutney

32. Favoritblommor?

Såna som inte dör så lätt...

33. Favorit-snabbmatsrestaurant

Max

34. Äger du en cykel?

Ja, fast jag önskar att jag hade en annan.

35. Vem fick du senaste mailet från?

Åsa, my darling!

36. I vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort?

Jag tror inte på kredit

37. Läggdags?

Då vanliga människor kliver upp

38. Senaste personen du delade en middag med?

Mamma och syster

39. Vad lyssnar du till just nu?

Pappa låtsas att han är Gurkans röst...

40. Favoritfärg?

Blått, lila, svart, grönt

41. Hur många tatueringar har du?

Noll

Mästaren talar

Jag kan inte ha en litterärt inriktad blogg utan att berätta det här, även om det känns som om jag har ett enormt självhävdelsebehov då. Jag säger det i alla fall... Jag är HÄRNÖSANDSMÄSTARE i Poetry Slam. Sug på den! Så, nu var det sagt. Hehe. Och, jag erkänner att jag är lite stolt. Tidningen jämförde min Visakortsdikt med Själens Furir av Göran Palm. Dessvärre har jag aldrig läst Själens Furir...

I övrigt. Poesifestivalen i Härnösand är någonting alldeles makalöst. Och mina varmaste kramar och all cred till arrangörerna. Vilken finalkväll det var i år, med fantastiska poeter, fantastisk musik och fantastisk stämning! Anna Jörgensdotter är min nya älskling. Och vilken Öppen Scen det var. Tänk att Härnösand trycker på så många poetämnen. Det är i såna stunder jag älskar Härnösand, i alla sin småstadighet. När stan lever. När människor möts, när människor brinner, när det skapas kultur. När alla Härnösandsbor kryper fram ur sina hålor och det blir fest. Kultur förenar!

Och Thomas Tidholm tillsammans med Horn Please... Extas!

Facebook

Nej, jag har inte Facebook. Nej, jag tänker inte skaffa Facebook. Nej, jag bryr mig inte ett skit om att ens ta reda på vad det är. Det jag vet om Facebook räcker mer än väl för att jag ska gå i spinn och sätta mig på tvären. Mina vänner slukas upp och försvinner och börjar superlativisera varandra. *rysning*. Nej, det blir ingen Facebook. Nämnde jag att jag inte tänker skaffa Facebook?

Elin is back in sajberspejs! Bra grej! Jag blir glad :)

I övrigt är jag tillbaka i gamla Härnta för ett par dagar. Poesifestival, middag med Å och annat mys. Kanske ska jag slamma ikväll. Bara det att jag har så svårt att lära mig mina egna alster utantill...

Sjuk igen. Men idag ska jag till vårdcetralen. Jag har tillförsikt.

Bodil har stängt ner gästboken. Verkar vara en stor sak för henne. Jag kan förstå kluvenheten. Var tvungen att skriva ett litet uppskattningshejdå.

Facebook? Nej, skulle inte tro det.

SL-kortet är min bebis

Det är helt absurdt vad viktigt mitt SL-kort är för mig. Om jag traskar runt på stan sticker jag titt som tätt ner handen i väskan för att känna efter så att det ligger kvar. Jag är mer orolig för att tappa det än vad jag är för att bli av med både mobil, plånbok och nycklar - tillsammans. För det är ju så förbaskat dyrt. Och om man tappar det får man inget nytt. Och det är ju förbindelsen med allt. Inget SL-kort, inget ta sig. Jag och mitt SL-kort, helt enkelt.

Var på återförening med gamla fina teaterfolket igår. Jättepepp. Mycket mat och vin och umgänge. Lite sömn. Mycket åka buss tillbaka till folkhögskolan. Men så värt det! Var så fint att träffa alla de fina och krama på dem. Marres tvål luktade sommarminnen. Det är något visst med Kvartersteatern i Sundsvall. Något väldigt visst.

Håller på med perspektivfasning (eget ord kanske?). Fasar ihop perspektiven med varandra. Oj, oj. Det börjar bli spännande nu.

Poesifestival nästa vecka! Tjoho!! Då kommer jag med bussen igen. Det är ett sjuhelsikes åkande med den där bussen...

Kul att lyssna på folk på pendeltåget. Tre damer hade varit på Dramaten och sett Blottare och parasiter. De var inte nöjda. De hade gått i pausen. De pratade också en del om en av damernas pipande väggtermometer. Så kul att sitta där som en inventarie (en väggtermometer kanske...) och bara suga i sig.

Klargöra

Louisa saknar visst det Tomas! Louisa saknar en hel drös andra människor också. Så det så! Och ni vet nog vilka ni är...
Men jag kan ändå inte hjälp att trivas lite och känna mig lite tillfreds. Det är nog att tolka som en bra grej - igen...

Var på författarsamtal med Torgny Lindgren ikväll. Omöjligt att inte bli lite småkär i den fantastiske farbrorn med sin berättarröst (både skriftlig och muntlig). Han var så klok, underfundig och sådär småfyndig hela tiden. Och så var han så kär i sin fru. Och så vill man nog ha det ändå... när man snart ska fylla sjuttio. Var tvungen att säga vad jag tyckte om Vattnet - att det var något av det vackraste jag läst (pappa hade rätt...) Han tyckte det var kul att jag tyckte så - fastän jag var så ung. Jag sa att det var min norrlänning som spökade.

Imorgon har vi textsamtal. Det är lite, lite läskigt den här veckan. En bit av romanen ligger framme för eventuell slakt...

Kantra

Min blogg har kantrat. Jag har slutat behandla de stora - och små - frågorna. Jag skriver bara om mig själv. Kantra1

Min roman håller på att kantra. Ska jag byta perspektiv igen? Tror det. Kantra2

Jag använde ordet kantra på ett lite halvkonstigt ställe i min inlämningstext den här veckan. Kantra3

Ikväll ska vi gå på teater. Norén. Tre timmar vemod, ångest och elände. Gillas.

Behöver medicinsk rådgivning inför nästa steg i handlingen. Ska fixa det snarast.

Toast med hummus, soltorkade tomater och färskost = bra grej!
Ikväll blir det gröt med lingonsylt. Lugnt bästa grötsylten.

Knark!

Ah! Ljuva antibiotika och ljuva morfinstinna hostmedicin! Nu ska här äntligen bekämpas sjukdom och elände. Svettas lite fint och märker hur kroppen slåss mot baciluskerna.

Imorgon blir det gayklubb. Härligt nykter ska jag vara, och passa på att skratta åt mina fylltrattar till korridorskamrater.

Var på Dramaaaaaten i tisdags. Såg Macbeth. En tolkning som var lite all over the place, och jag saknade häxorna stundtals. Men Lena Endre dominerade hela föreställningen. Den kvinnan är makalös. Hur hon bara ägde den Shakespearska blankversen. Hur hon ägde scenen. Hur hon fick alla sina medspelare att bara blekna. Sen måste jag också revidera min syn på Börje Ahlstedt - igen. Han var bra. Kan sträcka mig till att säga mycket bra... Men Lena Endre. Och tänk om man fick se ut sådär när man är femtiotvå...

Vi har lekt med versmått i veckan. Det är så omåttligt roligt. Det är sällan det blir några enastående verk. Men bara att få till alla jamber och diverse är ju en seger i sig. Dessvärre verkar jag rätt ensam i klassen om att tycka det är skojigt.

Förresten har jag och korridorspappan lagat kanske de godaste pannkakorna in the history of the earth. På lördag är det den stora biffstekardagen.

Och nu är detta blogginlägget slut
Louisa tänker gå och lägga sig
Godnatt på er, så hörs vi snart igen.
(Haha, blankvers!)

Jag har tre mattor

Jodå august, jag har en matta. Eller tre mattor. De är alla bra, men jag brukar sällan använda dem i skrivkrampslösande syften. Kanske något nytt att försöka.
Diktvecka den här veckan. Jag anser dikter - mer än prosa - vara min hemmaplan. Därför får jag inte ur mig någonting. Ingenting förefaller bra nog. Så illa står det till med verkligheten.

Sitter hos Poofie i Skara. Förkylningen har gått in i en helt ny fas. Fortfarande hosta, men nu även halsont, öronont, huvudont och igår feber. Det är ju härligt att känna att man lever, som det brukar heta. Ska ta en Ipren, innan det bär iväg till stadsmetropolen Skövde... Vi ska shoppa. Jag ska INTE shoppa... kanske bara några hårsnoddar... För jag har så LÅNGT HÅR nu att jag kan ha FLÄTOR *fira*.

Deltog i mitt livs första slam i måndags. helt oförberedd stod jag där och reciterade sånt jag trodde mig minnas ur mina alster. Det var skoj. Men jag rönte inga större framgångar hos klubben för inbördes beundran (Jag var den enda på stället som inte kom dit varje vecka och slammade...) men dock. Mest äg av alla var en tant på åttiotre som slammade om IT-samhället och hade en dikt som började "Jag vägrar gå med stavar i Hagaparken...". LOVES IT!! Hon gillade, för övrigt, mig också.

Livet...

IKEA family

I helgen var vi på IKEA. Och vi var som en riktig family. Pekade på grejer, delade vagn, höll koll på varandra, delade ut smeknamn. Ack ja, internatlivet!

Sen när vi kom hem var jag tvungen att städa rummet. Så att mina nya femkronorsväxter skulle trivas. Och det var lite som en rensing i själen. Det var som att tvätta bort bakfylla, halvvemod och gamla papper - allt i ett svep.

Idag busåt P och jag på Chutney - återigen fast vi inte alls hade råd. Men det smakar ju så gott, och man blir ju så gudomligt mätt. Och så var eftermiddagen som en liten smekning.
Hej och hå, hosta. Imorgon ska jag köpa knark...

Vår torktumlare ska dödas. I say no more.

Bakfull och hosta och skrivkramp

Men, man kan ju inte vara på topp jämt...

Igår var det temadag "Hela skolan ut i skogen". Ett helt våldsamt humoristiskt namn. Men vi hade kul, gjorde teambuildningövningar, åt sojakorv och samlade saker på B i en påse. Vi lyckades hitta bajs såklart...

Min lärare har mitt romanutkast med sig till Zürich. Jag är nervös. För tänk om hon tycker att jag borde lägga ner, att min roman inte har någon framtid. Fast det kan hon väl ändå inte tycka... Eller?

Trött, så trött, så trött. Ska nog snart sussa. Om jag inte bestämmer mig för att försöka skriva det där fiktiva barndomsminnet först. Inget direkt flow idag, om man säger så. Men tacos och ölprovning. Inte helt dumt.

Folkisnoja

Tänk om mitt år på folkhögskolan är för kort. Så mycket jag vill hinna med. Så mycket. Idag är en konstig dag. Någonting hänger i luften.

P fyller år. Hon fick födelsedagskort bugetstyle. Hon hade bakat kladdkaka också - vegansk - jättegod.

Hade helt vansinnigt fylliga diskussioner kring en novell av Bodil, och kring en bok av Sara Villius. Älskar halvorganiserade meningskiljaktigheter... Så häftigt hur man liksom tänder till. Hur viktigt det blir att alla förstår ens upplevelse.

Jag bor - skriv mig

Flyttkort är så nittiotal.

Louisa Johansson
Folkhögskolevägen 1
Box 161
17723 Järfälla

Skriv om ni vill. Det är mysigt med snigelpost. Ska själv bli bättre på spontan sådan... inbillar jag mig...

Teknikens under och Yvonne Lombard

Sitter här på bussen hem till Härnta och bloggar. Fatta teknikens under när man kan surfa på bussen! Ojoj... det är nästan lite läskigt...

Igår var vi på Stadsteatern och såg Yvonne Lombard i Beckets "Lyckliga dagar". Och jag blev som alldeles varm och liksom mjukblöt i själen. För att hon var helt underbar. För att texten var helt underbart underfundig. För att det var så tragikomiskt vackert. Jag blev liksom lite kär där och då. Jag och fem andra gjorde stående ovationer. Så tagna var vi. Mannen bredvid mig surblängde varje gång jag skrattade och tittade på klockan typ var femte minut. Jag tror inte han sögs in på riktigt samma sätt som jag. Bara en gissning...

Snart Härnösand i några dagar. Sen Stockholm igen. Sakta men säkert blir jag nollåtta. Sakta men säkert ruineras jag av all kultur som pockar på uppmärksamhet. Då äter jag gärna gröt. Gröt är gott. Kultur är gott. Vad finns det att klaga på? Egentligen?

En helg

Ibland kankse en helg ser ut såhär.
Man kanske fikar på ett mysigt fik på fredagkvällen. Sen kanske man lagar tacos och ser på film med några nyfunna.
På lördagen kanske man åker hem till någon man tycker mycket om. Då kanske det blir myskväll med middag, vin, existensiella samtal och film. Sen kanske man sover så gott som man inte gjort på länge - i en soffa som luktar hemtrevnad och nytvättade lakan.
Sen kanske man vaknar ganska tidigt (i alla fall utifrån en själv sett) och så kankse man får frukost någon bemödat sig med att ställa fram åt en. Sen kanske man skrattar hela dan och hjälper någon att städa sin garderob. Kanske hinner man med ytterligare samtal och lite melonlunch, för att inte tala om lite friidrotts-VM (som man plötsligt blivit intresserad av...) Sen kanske man åker hem och äter nudlar med broccoli. Kanske skriver man ut sista versionen av ett dramatiskt manus. Och så kanske man bloggar lite om sin helg. Så fint kan man ha det ibland...

Appropå baseboll. Tänk om jag skriver samma historia om och om igen... Ack ve, ack ve...