Ja, framtiden ser ut som baktiden

Mitt synfel har inte förvärrats alls på fyra år. Stabilt.

Läs min blogg om Skulefestivalen på deras hemsida.

Rosor, pärlor, pundare och allehanda

Att se Amy Winehouse på TV igår, under Nelson Mandelas födelsedagskonsert, var som att se en scen ur filmen The Rose. Så obehagligt.

Jag ser en framtid i fred och harmoni

Det går just nu ett UNDERHÅLLNINGSPROGRAM på TV. Det handlar om framtidens effektiva vapen - som lätt och tyst ska kunna ta död på så många fiender som möjligt. Man kan dessutom montera dem på vilka stridfordon man själv anser smidigast. Då kan man döda både från luften, marken och vattnet. Bra grej. Verkligen. Tur att det finns TV-tid för såna härligheter.

Angående finporslinet

När jag blir stor - d.v.s. vuxen - d.v.s. något som inte verkar infalla inom någon snar framtid - hoppas att jag blir en sån som inte behöver finporslinet. Jag hoppas någonstans att det där med finporslinet ska dö ut med vår föräldrageneration. Jag hoppas att jag är del av en generation som slänger fram det porslinsskrap man har i skåpen - oavsett gäster. Att det viktiga är att vi träffas för att äta och tycka om varandra. Finporslinet känns som ett bevis på att vi alla vill bli godkända.
Jag tycker att man ska skaffa sig ett porslin man gillar och sen alltid duka med det - både när man ska äta fiskbular helt ensam och när man ska bjuda landshövdingen på oxfilé. Och då ska man göra det för sin egen skull.
Nu går det inflation i program som vill lära oss att duka för olika tillfällen. Det ska gärna vara blommor och glitter och allt möjligt kul - och det är ju fint. Men sen ska man också ha porslin i en massa skojiga färger och mönster för att matcha blommorna. Och det är där jag går i spinn. För var - i hela fridens namn - ska man förvara allt detta porslin mellan de storslagna dukningarn. Nej, nu får det vara nog. Fram för umgänget framför porslinet!

New post, new place, old life, but rather alright

Sitter i Härnta igen.
Det är fint här. Vackert, bra. Men pulsen är inte densamma. Fast det är nog också bra, egentligen. Men hela min liksom verklighet är ju borta nu. Uppochner och bakochfram.
Och hur ser egentligen sommaren ut. Stockholm/Härnta? Härnta/Stockholm?

Men i höst blir det stormarknad. Ny plats, samma liv. Men inte alla får bo i en mysig etta på Kungsholmen...

Jakan, I miss you!

Småfull onsdag

Det är onsdag kväll och jag är lite småfull. Känner mig märkligt otillfredsställd, fast utan att veta hur tillfreddställelse skulle kunna uppnås.

Vi försöker tillverka vodkameloner - utan tratt. Det går inte jättebra. Imorgon ska vi ha någon form av tack och farvälmiddag för internatarna... Vill inte att terminen tar slut.

Packa är fetbeigt. P har damp nu och trycker ner slumpmässiga tangenter, så att jag inte kan skriva. Jag har damp, världen har damp. Jag känner mig ostrukturerad...

Dagarna är konstiga

Jakantiden rinner ut. Jag vill inte skiljas, vill inte lämna, vill inte flytta ut ur mitt underbara rum. Det första rummet som varit hem sen lägenheten i Härnösand. Och jag kommer att sakna.

Men Jakanfolket finns. J finns inte längre. Människor finns, sen finns de inte. Och man förstår inte - jag förstår inte. Det är för stort. J var bra, väldigt bra. Nu är han inte mer. Jag kommer att sakna. Slår mig att jag har en av hans böcker i bokhyllan. Mormor, jag tänker på dig...

Orimlig tjej

Drabbades av plötslig längtan till Härnösand. Så nu har jag bokat en bussbiljett hem. Enbart för att kunna äta Valborgsmiddag med mina päron och åka hem igen nästa på torsdag. Orimlig grej, orimlig tjej.

Just nu är det roliga månaden här på Jakobsbergs folkhögskola. Den började med att jag och F vara vakna ett och ett halvt dygn. Vidare har det varit folkhögskolans dag och vi har grillat på gårdsplanen. Snart kommer vi nog att komma på något som är roligt på ett mer banbrytande sätt. Stay tuned!

I övrigt har jag lagt ut tre nya låtar på vår myspace. Lyssna, lyssna, lyssna!! Vi rockar fett - som vanligt :P

Saker som kostar pengar

¤ Latte i pappmugg
¤ Plötsligt banansug
¤ ÖL
¤ Fyllekäk
¤ För mycket fika
¤ Spontana teaterbesök
¤ Att gå förbi en Selecta-automat

Orimlig tjej (som varit vaken för länge redan) hälsar godnatt och på återhörande.

Mitt liv som student utan studiemedel

Saker jag inte visste var pålägg

¤ Mosade kidneybönor med örtsalt
¤ Tomatpuré
¤ Flytande margarin
¤ Den där torra biten längst underst på en ost (som man alltid slänger)


Saker jag inte visste att jag var kapabel till

¤ Spara en halv portion bulgur till nästa dag
¤ Köpa äcklig fibertoast (för att det var en stor och billig förpackning)
¤ Hälla olivolja över peston (för att den ska hålla längre)
¤ Äta ur samma glasslåda i flera veckor
¤ Tycka att gröt är lunch
¤ Ta med kaffe på termos ut på stan


Saker jag inte visste att man kunde ha på pizza

¤ Potatis
¤ Morötter
¤ Alldeles för mycket lök
¤ Våldsamt äcklig Coop Xtra-ost

Nu ska jag ringa till en potentiell arbetsgivare och förnedra mig en aning...

Detta har hänt

Jag har hjälpt min pappa att skaffa myspace. myspace.com/larstjohansson
Jag har haft myshelg med min faster i mitten av Sverige
Jag har fått en GIGANTISK blåsa på tungan
Jag har fått Gudruns vårkatalog, och därmed insett att jag kommer att bli än fattigare
Jag har fått veta att jag är för smal över stussen för att få bli mänsklig provdocka
Jag har läst Kvinnor och äppelträd av Moa Martinsson

Geten

Jag har varit på Moderna muséet, jag har sett Geten. Geten hade betydligt mindre färg i pälsen än vad jag trodde att den skulle ha. Det var min djuplodande analys av det konstverket. Jag är ledsen att behöva säga det, men viss modern konst går bara rakt förbi mig. Typ som att en kille hade ställt ut en gipsskiva med spackel och maskeringstejp på. Jaha? Vad härligt arty då...

Så var vi på gayklubb i fredags. Det var kul, jag fick hångla och dansa. Nu har jag träningsverk. :P

Jag vet inte rikigt vad mer det finns att säga, utom att jag fått flytta upp en division i Vetligan, vi har tolv vänner på Myspace, jag har skrivit en novell om Pressbyrån (eller om en mycket elak flickvän), samt att vår frys är så full att man måste stänga den våldsamt snabbt.

Jag ska bli dataexpert!

För jag har lyckats knåpa ihop en Myspace åt Strings & Stuff - alldeles själv! OK för att det är en ganska ful sida. Men hallå!! Man kan lyssna på våra grejjer där! Häftigaste prylen! Jag är stolt! Jag är ett under av teknisk expertis.

Kolla in!

Och sen, apropå baseboll. Hittade den här recensionen på Facebook. Det är alltså ett omdöme om den LYSANDE novellsamlingen Undergångarens sånger av B. Malmsten... I rest my case. And i rest and rest. Say what? Say fucking what - liksom??

"Man börjar ju bli medelålders, och som av en händelse bara stod det en dag en bok av Bodil Malmsten i bokhyllan (någon besökare måste glömt den här). Det är fruktansvärt dåligt. Sentimenta och menopausala tirader. Och vad är det för idé vissa författare har, om att folk går och tänker hela essäer om existensen? Man bara vet att Bodil Malmsten suttit och blivit tårögd och tänkt "det är synd om människorna" när hon skrivit det här pekoralet. Kan vara den sämsta bok jag någonsin läst."

Människor!

OCH, DET ÄR INGEN ORDNING PÅ MINA TYPSNITT!
Tar tillbaka allt om att bli dataexpert. Jag fattar nada...

Nationalskalden och jag

Strindberg! Denna Sveriges litterära stolthet. Han har uttryckt så många fina saker, kanske framförallt om kvinnan. Till exempel insåg han ju att vi kvinnor medvetet underordnar oss männen, för att vi ska slippa arbeta och slippa ta ansvar för våra liv. Sen hade han ju även vänligheten att upplysa oss om att en barnlös kvinna inte är en riktig kvinna - och därmed inte har rätt att yttra sig i kvinnofrågor.
Ack det underbara manssamhället! Åh, denna fina männens historieskrivning. För visst är det väl underbart att de mest spelade dramatikerna runt förra sekelskiftet, i Sverige, var kvinnor - men att det är vår gode vän August som fått bli representant för hela den tidens dramatik och skönlitteratur. Fallera så fint!
Jag har läst en del Strindberg. Jag uppskattade "Ett drömspel". PUNKT.
Strindberg och Ibsen var rivaler. Strindberg skrev en novell som ville göra ner Ibsens "Ett dockhem". Ibsen hade ett porträtt av Strindberg över sitt skrivbord - så att herr August kunde hänga där och se hur en litterär slipsten skulle dras.
De två gamla litteraturpamparna har haft strid i mitt huvud också. Ibsen vann. Ibsen var feminist, Ibsen hade saker att säga om kvinnans ställning och om cementerade sätt att vara. Strindberg hade ett outgrudligt agg mot varenda kvinna som fötts - som det verkar. Man undrar ju vem som födde det hos honom.

Ojoj, litteraturinlägg...

Bodil skrev den vanliga människans lov för någon dag sedan. Jag skrev ut - för att alltid kunna ha i skrivboken och titta på ibland. Hon skrev att hon inte förstod hur alla vanliga människor fick ihop det (om man ska sammanfatta). Det begriper inte jag heller. Hur i hela fridens namn går det till? När ska man hinna åka på skidsemester, hälsa på bryllingarna, baka sitt eget bröd, gå på bio, träna, förverkliga sig själv, skriva de där dikterna, älska sin nästa, tvätta sina trosor, köpa fiberberikade havregryn, söka ett nytt jobb, lägga upp bilder på facebook, skaffa katt, skriva brev till kompisen från någon skola någon gång, dricka rödvin, uppdatera virusprogrammet, duscha... ?
You tell me.

Tangera

Jag vann slamet på kvällens poesikafé. Slamet hade två deltagare - Anna och jag. Samma två deltagare som sist. Sist vann hon. Ikväll vann jag. Hehe. Balansen är ett faktum. Det var ett lyckat poesikafé helt och hållet faktsikt. Min klass är rätt begåvad som enhet. Sen består den av rätt begåvade individer också. Vi hade kul, vi stöttade varandra, vi drack kaffe och åt kanelbullar/vegankakor. Det kom åtminstone sju människor som inte var våra klasskamrater, eller lärare... Vi är stora på Jakan liksom.

Nu borde det väl ändå vara godnatt för idag.
Återkommer...

Om söndagsnöjen

Jag ska nämna några.
Man kan gå till IKEA och inhandla diskhandukar. Då kan man även passa på att fika fabriksfika och gå till en närliggande bokhandel för att införskaffa pennor. Sen kan man städa toaletterna, duscha, äta toast med avocado samt ha existensiella samtal med en vän. Vidare kan man påbörja två olika noveller, för att till sist bestämma sig för att omarbeta en redan existerande. Sen kan man toppa det med att försöka knyta ihop någon slags rimmad dikt. Till middag kan man äta sanslöst god currygryta, endast för att sedan bli uppringd av sin far som nämner en helt hysteriskt rolig hemsida (www.traporten.eu - missa inte den, och glöm inte att välja den svenska versionen!). Finalen kanske blir att se två avsnitt av Six feet under tillsammans med internatarna.

Rätt bra söndag, If I may say so. And I may!

Saker att göra när klockan snart är halv två

När jag ändå är vaken (för att jag råkar ha jordens mest svårartade räddavärldenkomplex...) borde jag göra vissa saker.
Till att börja med borde jag börja skriva på en novell jag tror ska handla om den norska versionen av Pressbyrån.
Vidare borde jag försöka skriva minst en slamdikt. Vi ska ha någon slags poesicafé på tisdag...
Annars skulle jag kunna roa mig med att läsa nordafrikansk litteratur eller noveller av kvinnliga 1880-talsförfattare.
Jag skulle till och med kunna göra ett storkok tomatböngryta (även om det inte skulle vara överdrivet populärt i resten av huset, med tanke på klockslaget)
Eller kanske jag skulle ta och städa toaletterna. Det är ju ändå min tur.

Jag ägnar mig åt min försummade blogg istället... Jag har nämligen alldeles nyss fått nätverk i mitt rum. Det betyder att jag slipper sitta i mögeldatasalen och blogga. Förvänta er inte för mycket för den sakens skull bara...

Ibland skulle jag vilja ha skygglappar, samt en mutefunktion på alla som skriker efter uppmärksamhet. Idag satt jag mittemot en man på T-banan. Han var aspackad, pratade med sig själv på finska och åt rått kött ur en plastförpackning. Min initialtanke var att jag borde hjälpa honom på något sätt. Vad jag nu skulle ha gjort. Härliga, logiska jag. Ibland skulle jag nog må bra av att vara lite naiv, lite samvetslös och kanske lite korkad. Nu bluddrar jag också. Så kan det vara...

Dagens låttext är som följer: "I've seen hard times and I've been told, there must be a reason for it all"

Idag är det söndag...

...och det betyder att jag inte har den blekaste aning om vad jag ska äta. Vidare betyder det inte att jag är bakfull. Det betyder också att vi ska ha myskväll på internatet och börja se underbara Six feet under från början.

Omgiven

Jag är omgiven faktiskt. Av fina människor som säger och skriver fina saker til mig. Jag har människor omkring mig som har kramar och händer jag får ta del av. Det är värt så oändligt mycket.
Ibland, när jag känner mig som en mycket liten prick i universum, kan det räcka med att en annan prick bara lite vänligt buffar till mig. Tack till alla som buffar...

I övrigt har jag helt få svänga hela upplägget på min roman. Blir en sådär lite halvjobbig grej att skriva om saker. Jag intalar mig att det är för berättelsens eget bästa.

Tänk att det finns små prickar som buffar varandra. Tänk att det finns kladdkaka. Tänk att det finns soffor jag får sova på. Tänk att det finns långa promenader och stora tekoppar. Tänk att det finns de som har varmare händer än vad jag har.

Jag är en matälskare

Var med finaste Å och åt lyxmiddag idag. Vi unnade oss. Tre hela rätter. Vin. Kaffe. Ibland bör man låta sig. För att tala om för sig att man är värd det.

Annan sak. Å sa att jag var "smal och spänstig"! en gång när vi promenerade ihop!!!! Bästa idag. Kanske sjukt osant, men dock. Haha! "Smal och spänstig."

På grund av våldsam efterfrågan

She's ba-ack!

Jo, när man är en så omåttligt populär bloggare - som jag verkar vara - är det inte lönt att försöka hålla sig borta från nätvärlden. Därför följer nu en liten snabbuppdatering, rörande livet i största allmänhet.

Kanske ballaste grejen får inleda. Jag har träffat Bodil. Jag har alltså stått öga mot öga med den faktiska Bodil Malmsten. Jag var överlycklig och livrädd samtidigt. Jag försökte febrilt komma på hur jag skulle kunna uttrycka min beundran, utan att låta som en idiot. Jag lyckades klämma ur mig att "Priset på vatten i Finistère" är en av de viktigaste böckerna i mitt liv. Hon blev glad! Hon skrev det i boken också, att jag gjort henne glad. Jag vågade... :D

Sen är det såhär också. VINTERN! jo, det är sant. Den svårt efterlängtade årstiden har nått Härnösand. Det finns till och med drivor. Jag har såklart passat på att använda snön på bästa sätt. Jag har rullat i den, byggt gubbe av den och lekt med Gurkan i den. Jag är en obotlig norrlänning och vinterromantiker. Så kan vi snälla lägga ner den förbånkade växthuseffekten? NÅGON?

Sen har jag gjort skiva också. Eller, jag har inte GJORT skiva, jag har SJUNGIT på skiva som U gjort. Jag har skapat musik som finns på skiva. Jag, och fina, braiga, fantastiska Strings and Stuff. Så ball!

Massor av annat har såklart också hänt. Till exempel har jag blivit 24 hela år. WOW (eller nåt) Och så har det ju naturligtvis varit jul också. Jag har missbrukat den, som vanligt. På julfronten intet nytt.
Har dessutom passat på - nu medan jag är hemma -att skaffa mig en livsstil som skulle kunna leda till en handbok med titeln "Bli fet fort - 10 enkla steg till din alldeles egna övervikt". Men frosseri hör juluppehållet till. Snart återgår allt till det normala, med havregryn, nudlar, kidneybönor och broccoli samt - icke att förglömma - KESO. Ahh, det ljuva livet som student...

Sen har jag skaffat Facebook också. Jag skäms...