Någonting bubblar mellan ytorna

Mellan ytorna - hennes och min - bubblar det.
Vågar nästan inte ta i det än. Vågar inte berätta om något jag inte riktigt kommer underfund med...
Men än så länge positivt... Och jag som var så rädd (är fortfarande, men dock)

Familjen Tejp har det värre...

Har varit ute nästan hela dan. Stockholm har bjudit på riktigt riktig försommar. Latte och plommon i solen på en brygga. I brist (en stor och svår och plågsam brist) på en klippa vid havet har jag hängt vid Karlbergskanalen...
Längtar efter friluft där man inte känner sig som ett zoo-djur utplacerat i en "naturtrogen miljö" tillsammans med en massa artfränder. Längtar till en egen klippa med ingen så långt man ser och bara ljudet av hav. Inga pendeltåg, avgaser, barnskrika, pundare. Bara jag (och förhoppningsvis hon...)