Titlar i förslagslådan
*Att om du fanns
*Vad jag vill berätta för dig
*Det jag inte fick sagt
*Samtal som skulle ägt rum
*...och allt det här skulle jag ha sagt dig
lördag, mars 26, 2011
lördag, mars 19, 2011
Kross-rester
Kristoffer-krisen
Kattis-katastrofen
Stellan-stigmat
Sara-såret
Eller vad de heter
Krossade
röda kristallglas har inget kön
Pulvriserade fast flytande
för skärvorna är blod
De nakna fotsulorna
både spricker och spräcker
Det är sig själv man offrar
åter och åter
För inget annat är möjligt
Och du står kvar
och hon står kvar
och han står kvar
Och ni är en
fast en
och en
och en
Mitt Anna-aneurism brast
och sipprar hela tiden
trots femton neurokirurger
och en kardiolog
Är det hjärnan
eller hjärtat som blöder?
Och jag står kvar
och vi är en
fast en
och en
och en
och en
Vi läker inte varandra
Ingen har samma blodgrupp
Stå kvar
för att någonsin komma någonstans
Kattis-katastrofen
Stellan-stigmat
Sara-såret
Eller vad de heter
Krossade
röda kristallglas har inget kön
Pulvriserade fast flytande
för skärvorna är blod
De nakna fotsulorna
både spricker och spräcker
Det är sig själv man offrar
åter och åter
För inget annat är möjligt
Och du står kvar
och hon står kvar
och han står kvar
Och ni är en
fast en
och en
och en
Mitt Anna-aneurism brast
och sipprar hela tiden
trots femton neurokirurger
och en kardiolog
Är det hjärnan
eller hjärtat som blöder?
Och jag står kvar
och vi är en
fast en
och en
och en
och en
Vi läker inte varandra
Ingen har samma blodgrupp
Stå kvar
för att någonsin komma någonstans
torsdag, mars 17, 2011
Att om du fanns
Såhär tänker jag mig
att om du fanns
Att det skulle vara mjukare
Att
om du fanns
skulle axlarna
inte tycka så mycket om öronen
Såhär tänker jag mig
att vi
skulle spela dina fuktade kort
och
dricka kaffet som ännu inte
torkat fast
Att om du fanns
skulle du säga
att hjärtat var värt mer
än att manglas som nu
Och sen
dina nybakta drömmar
för mig
kramade med värmehänderna
Jag tänker mig att
huvudet i ditt knä
och
du berättar
en gång till
om flickan med flätorna
Och jag lovar att inte fylla i slutet
Att om du fanns
gjorde det inget
att jag glömt vägen hem
och tappat kompassen
Att du
skulle kasta vita pepparkakssmulor
att samla hela vägen till visshet
Såhär tänker jag mig
Att om du fanns
skulle busstidtabellen
inte eka så vansinnigt
Med sina frågetecken
att om du fanns
Att det skulle vara mjukare
Att
om du fanns
skulle axlarna
inte tycka så mycket om öronen
Såhär tänker jag mig
att vi
skulle spela dina fuktade kort
och
dricka kaffet som ännu inte
torkat fast
Att om du fanns
skulle du säga
att hjärtat var värt mer
än att manglas som nu
Och sen
dina nybakta drömmar
för mig
kramade med värmehänderna
Jag tänker mig att
huvudet i ditt knä
och
du berättar
en gång till
om flickan med flätorna
Och jag lovar att inte fylla i slutet
Att om du fanns
gjorde det inget
att jag glömt vägen hem
och tappat kompassen
Att du
skulle kasta vita pepparkakssmulor
att samla hela vägen till visshet
Såhär tänker jag mig
Att om du fanns
skulle busstidtabellen
inte eka så vansinnigt
Med sina frågetecken
fredag, mars 11, 2011
Poesi igen (!)
Flickan av vind
den undflyende
Som hellre dyker
med huvudet före ner i en saga
än ser dig i ögonen
Som knycklar sig själv
till sitt eget skal
men aldrig skulle
erkänna sig sårad
Flickan av hav
den salta, vilda
med underströmmar där hon förlorar sig
Heller är hon
sin egen Bermudatriangel
än hon står i din väg
Att du måste erkänna henne
Flickan av lava
av svart sten
Ett moln av grå aska
att aldrig samla ihop och sätta samman
Hon har ingen tillit
inga gränser
inga konturer
och heller ingen vidd
Hon ska vara luft
och ingenting
utom kanske en smekning
mot din kind
Precis så lätt som du vill ha den
Hal som den första isen
Vag som en knapp förnimmelse
Spröd som torra höstlöv
Och vill att du rör henne
precis så varsamt
men skulle aldrig be dig
den undflyende
Som hellre dyker
med huvudet före ner i en saga
än ser dig i ögonen
Som knycklar sig själv
till sitt eget skal
men aldrig skulle
erkänna sig sårad
Flickan av hav
den salta, vilda
med underströmmar där hon förlorar sig
Heller är hon
sin egen Bermudatriangel
än hon står i din väg
Att du måste erkänna henne
Flickan av lava
av svart sten
Ett moln av grå aska
att aldrig samla ihop och sätta samman
Hon har ingen tillit
inga gränser
inga konturer
och heller ingen vidd
Hon ska vara luft
och ingenting
utom kanske en smekning
mot din kind
Precis så lätt som du vill ha den
Hal som den första isen
Vag som en knapp förnimmelse
Spröd som torra höstlöv
Och vill att du rör henne
precis så varsamt
men skulle aldrig be dig
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)