torsdag, november 23, 2006

Om att vara ordtrixare när materialet tryter

Det sägs att man ska skriva hela tiden, om man har ambitioner att bli någon form av ordtrixare (läs poet, författare, dramatiker). Även de dagar då den så kallade inspirationen inte infinner sig ska man skriva och skriva och skriva. Man ska skriva brev och dagbok och inköpslistor. Lappar och bloggar och små osammanhängade poetiska fragment.
Jag är en stygg stygg ordtrixaraspirant. Det var flera dagar sedan jag skrev någonting alls (inköpslistor eventuellt undantagna). Kan bero på att jag är en lat jävel. Kan bero på att jag är perfektionist. Kan bero på att jag är trött och degig. Kan bero på att jag gömmer mig bakom någon TV-såpa och försöker glömma att saker pockar på...

Känns bara inte som om orden är där just nu. Mina bästa vänner orden kommer inte till min undsättning den här gången. Jag går tillbaka och skrattar åt mina gamla prosaförsök, vilket inte är vidare konstruktivt... Jag tycker att jag skriver så akademiskt att min skönlitteratur ser ut som en avhandling... Jag ifrågasätter mitt engagemang och min vilja att uttrycka mig. Jag kan alla regler. Bara det att det är så svårt att hitta rösten bakom meningsbyggnaderna.

Jag är ett skolexempel på ett skolexempel. Ett exempel på att skola gör en till ett exempel, en klon. Vad hände med konstnärlig frihet och det egna språket?
Jo, jag fattar att man ska kunna reglerna innan man gör sig fri från dem.... men jag undrar om det inte är ren jävla BULLSHIT. Hej, jag är formstöpt, fastän jag sliter som ett djur för att framstå som så orginell som möjligt. Jag köpte tre tröjor på H&M idag, och plötsligt handlar det här inte enbart om litteratur. Jag tror ni förstår varthän jag är påväg, så jag tänker inte ens gå dit.

En bra sak är att jag hittade en julklapp till min pappa idag.

Inga kommentarer: