Louisa saknar visst det Tomas! Louisa saknar en hel drös andra människor också. Så det så! Och ni vet nog vilka ni är...
Men jag kan ändå inte hjälp att trivas lite och känna mig lite tillfreds. Det är nog att tolka som en bra grej - igen...
Var på författarsamtal med Torgny Lindgren ikväll. Omöjligt att inte bli lite småkär i den fantastiske farbrorn med sin berättarröst (både skriftlig och muntlig). Han var så klok, underfundig och sådär småfyndig hela tiden. Och så var han så kär i sin fru. Och så vill man nog ha det ändå... när man snart ska fylla sjuttio. Var tvungen att säga vad jag tyckte om Vattnet - att det var något av det vackraste jag läst (pappa hade rätt...) Han tyckte det var kul att jag tyckte så - fastän jag var så ung. Jag sa att det var min norrlänning som spökade.
Imorgon har vi textsamtal. Det är lite, lite läskigt den här veckan. En bit av romanen ligger framme för eventuell slakt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ahh... nu mår jag helt plötsligt bättre. :)
Hej Gumman! Lyckost dig som fått tråffa Torgny L. Synd att du inte hade några böcker som han kunde ha signerat åt pappa.
Nu har både jag och Lotta bihåleinflammation, rena sjukstugan. Inte kul med huvudvärken. Tur för dig att du slipper riskera bli smittad. Fast det var nog du som smittade Lotta. Jag väntar på en önskelista. roligt att du trivs. Älskar dig puss från mamma
Även jag blir avundsjuk. Dock icke missundsam. Jag hade också velat träffa Torgny L.
Jörgen
Jo, för Härnösand är ju sjukt mycket Norrland vill jag mena. Men fräckt med Torgny Lindgren. Jag gillar Ormens väg på Hälleberget bäst av det jag läst av honom. Där var det bara elände hela tiden tror jag. Inte så flamsigt som i Pölsan t.ex.
Skicka en kommentar