Knark!

Ah! Ljuva antibiotika och ljuva morfinstinna hostmedicin! Nu ska här äntligen bekämpas sjukdom och elände. Svettas lite fint och märker hur kroppen slåss mot baciluskerna.

Imorgon blir det gayklubb. Härligt nykter ska jag vara, och passa på att skratta åt mina fylltrattar till korridorskamrater.

Var på Dramaaaaaten i tisdags. Såg Macbeth. En tolkning som var lite all over the place, och jag saknade häxorna stundtals. Men Lena Endre dominerade hela föreställningen. Den kvinnan är makalös. Hur hon bara ägde den Shakespearska blankversen. Hur hon ägde scenen. Hur hon fick alla sina medspelare att bara blekna. Sen måste jag också revidera min syn på Börje Ahlstedt - igen. Han var bra. Kan sträcka mig till att säga mycket bra... Men Lena Endre. Och tänk om man fick se ut sådär när man är femtiotvå...

Vi har lekt med versmått i veckan. Det är så omåttligt roligt. Det är sällan det blir några enastående verk. Men bara att få till alla jamber och diverse är ju en seger i sig. Dessvärre verkar jag rätt ensam i klassen om att tycka det är skojigt.

Förresten har jag och korridorspappan lagat kanske de godaste pannkakorna in the history of the earth. På lördag är det den stora biffstekardagen.

Och nu är detta blogginlägget slut
Louisa tänker gå och lägga sig
Godnatt på er, så hörs vi snart igen.
(Haha, blankvers!)