Ja, eller det var i varje fall vitt på garagetaket utanför mitt flickrum imorse.
Nu är det slaskgrått elände som vanligt. Men det finns hopp om vinter. Jag hoppas på vinter. Jag hoppas på krispvinter med pudersnö och, minst, tio minusgrader. Jag drömmer om en vit jul. Jag drömmer om en vit november. Sen kan växthuseffekten ta sig i brasan. Jag har varit en duktig miljökämpe i år. Jag har åkt pendeltåg. Jag har ätit mina kravmärkta havregryn och mina svenska höstäpplen. Jag har gjort mig förtjänt av en vit vinter. Ska bara hitta en eländes vinterkappa först...
Imorgon tillbaka till huvudstan. Längtar. Saknar.
Ikväll trerätters middag med Familjen Fallera. Soppa på mammaplockade kantareller. Riktigt fin oxfilé med julienneskurna rotsaker och rödvinssås deluxe. Höstdoftande äppelsmulpaj med vaniljvisp. Någon annan än jag som blir hungrig?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Har dom chokladfabrik i Åre? Det har dom här i Ånge vet jag.. Det är ganska coolt.
Åre har jag inte varit i. Storlien har jag dock varit i, och åkt pulka ner för liftbackarna - det om något var enormt kul!!
Va sugen jag blev på vaniljvisp!
Låter som om du haft en bra lovvecka iallafall? =)
Mmm...jag blir hungrig. Oxfilé är liksom mat i en annan division då man e student :P
Ska du ha en vit vinter i Stockholm? Sicken lyxmiddag ni fick tror jag, det är lite svårt att veta rent smakmässigt om oxfilé för mig kanske. Inte ens i min barndom när jag var köttis serverades det så mycket. O min olyckliga barndom. Duktig du är med naturen.
Skicka en kommentar