Jag är perfektionist, såtillvida att jag inte kan med mig själv när jag gör fel. Vi repade hela dagen idag. Jag var inte på G. Jag sjöng surt. Jag glömde mina repliker. Jag var trött. Jag kände mig misslyckad. För, som vanligt, kan jag inte erkänna att jag är mänsklig. Jag kan ha en dålig dag. Jag behöver inte bevisa något. Jag får helt enkelt bara sucka över min prestationsångest och önska mig själv bättre lycka imorgon. Oj, oj.
Visade Sälsten för min franska vän igår. Mång "WOW!" kom över hennes läppar, och jag blev stolt över min hemstad. Blev stolt över den natur som finns omkring mig. Som om jag hade något med dess uppkomst att göra. Glad också för att jag kunde skänka henne lite sinnesro och doften av hav.
Kvällen luktar regnvåt asfalt och jag ligger i sängen med fönstret öppet. Dofter är av vikt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar