Jag är trodd på

Efter mitt inlägg om mitt reaktionära förhållande till mat blev jag trodd på. Det kändes fint.

I övrigt har jag bloggtorka idag. Inget intressant att skriva om. Utom att vintern gör mitt hår platt och klistrigt och jag vill ha mössa på mig dygnet runt.

Framsidan på Aftonbladets Söndgasbilaga: "Dålig hy och små läppar?"
Öh... ja, hur visste ni det?
Sen fick man lära sig hur man sminkar bort sina "brister". Tack, tror jag (inte)
Vad sägs om att vi fick lära oss att se det vackra i varandra?
Vad sägs om att vi slutade vara så fruktansvärt fixerade vid hur vi kan modellera våra yttre till något vi tror andra människor vill ha - för att sedan gå omkring och oroa oss för att det ska komma fram hur vi ser ut "egentligen"?
Jag är inget undantag, även om jag önskar att jag vore ett. Jag skrev just om mitt klistriga hår. Dessutom har jag premenstruell acne. Båda dessa bekymrar mig.
Jag kan ju sitta här med mina fina tankar om insidan bäst jag vill. Jag hyser ändå en önskan om att människor ska tycka om mitt utseende. Och där ramlade jag ner från de höga hästarna med en dunderduns!