Jag är så trött att jag nästan skelar. Jag är så trött att jag fryser, fastän jag har på mig min superkofta. Jag är så trött att jag tror nån fyllt mitt huvud med en blandning av fetvadd och äppelmos.
Ändå är jag inte tillräckligt trött för att sluta tänka livsval. Jag har en konstig liten fågel som viskar märkliga ord som: språkkonsult (fastän jag inte sen vet om det stavas så... *ironin*), psykolog, radiojournalist, plain jävla författare... o.s.v. o.s.v.
Psykolog är lite Lindas fel. (saknar dig också!) Språk-(?)konsult är lite Elenors. Författare är helt mitt eget fel och radiojournalist vet jag inte på vem jag ska skylla...
Klockan är halv sju och jag funderar helt uppriktigt på sängen...
Kan folk bara, snälla, sluta nästandö omkring mig. Jag menar: HALLÅ!! På jobbet!?! Sluta kollapsa vid min kassa!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Två tips är ju annars att typ sova om nätterna, det brukar kunna hjälpa emot sömnighet ganska bra, nästan bäst faktiskt. Ett andra är att bli gruvarbetare, slita dig från dina akademikerhumanistiska band, skaffa muskler och sot bakom öronen.
Ett annat tips är att komma upp till Umeå och svansa efter mig. Typ student-för-en-dag-ish fast underground! Vem som helst får ju gå på föreläsningarna. Du är lätt välkommen hit, jag har en jättebra madrass man kan sova över på!
Skicka en kommentar